Riksbanken höjde styrräntan från 3,5 procent till 3,75 procent och meddelade att de kommer att höja styrräntan ytterligare minst en gång innan årsskiftet. Det innebär att de som har rörliga bolån kommer att ligga på en bolåneränta på strax under 5 procent. Många hushåll går nu på knäna och den svenska fastighetssektorn krisar. Riksbanken bör därför avstå från ytterligare räntehöjningar.
Mycket tyder på att svensk ekonomi inte kommer att klara av detta
Riksbanken höjer räntan för att dämpa inflationen. Men det gångna decenniet har med all tydlighet visat att räntevapnet är trubbigt. Däremot är det ett knivskarpt vapen mot alla låntagare och företag. Förutom ytterligare minst en räntehöjning fram till årsskiftet planerar Riksbanken att inte börja sänka räntan förrän 2025. Mycket tyder på att svensk ekonomi inte kommer att klara av detta.
En sektor som redan krisar är fastighetssektorn med skuldtyngda fastighetsbolag som SBB i spetsen. Och precis som fastighetsbolaget Nyckelns inställda betalningar innebar startskottet på 90-talskrisen, som drog med sig både Gotabanken och Nordbanken i fallet, kan krisande fastighetsbolag åter sätta finanssektorn i gungning. Det vore oansvarigt av Riksbanken att bortse från dessa risker.
Kronkursen faller när fastighetssektorn krisar
Riksbanken balanserar den skuldtyngda ekonomin på en knivsegg. Finansmannen George Soros hade blickarna riktade mot Sverige under 90-talskrisen. På samma sätt har internationella placerare i dag ögonen riktade mot den skuldtyngda svenska fastighetssektorn. Det märks tydligt på den svenska kronkursen. Ju mer fastighetssektorn krisat, desto mer har kronkursen fallit.
Budskapet från Riksbanken innebär också att många hushåll hamnar i kläm. I april förra året låg bolåneräntorna på 1,5 procent. Framåt årsskiftet kommer de att ligga strax under 5 procent. Det innebär cirka 35 000 kr i räntekostnad per miljon och år (efter ränteavdrag). Denna räntesmäll kommer samtidigt som elpriserna ligger på en betydligt högre nivå än normalt. Den kommande vintern kommer att bli ekonomiskt problematisk för många hushåll.
Inflationen sjunker oavsett räntepolitiken
Och oavsett Riksbankens räntepolitik kommer inflationen att falla tillbaka. Den har redan sjunkit från 10,2 procent till 6,7 procent. Inflationstakten minskar även inom övriga EU-länder och eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi påverkas vi i hög grad av prisutvecklingen där. I USA nådde inflationen sin topp redan i juni 2022 med 9 procent och befinner sig nu på 4 procent. Historiskt sett har den svenska inflationen följt den amerikanska med viss eftersläpning.
Kostnaderna för mat, drivmedel och energi har drivit på inflationen, men de högre priserna beror främst på högre världsmarknadspriser. Dessutom har livsmedelskedjor utnyttjat situationen under det senaste året genom att höja sina priser för att öka sina vinstmarginaler. Styrräntans effekter på detta har mycket ringa betydelse.
I kriser är det alltid helt vanliga människor som hamnar i kläm
Ett dilemma för Riksbanken är den svaga svenska kronan som driver på inflationen, men kronan påverkas alltid negativt under oroliga tider då kapital söker sig till "säkra hamnar" som exempelvis amerikanska dollar. Dessutom har Sverige en krisande fastighetsmarknad, vilket till stor del beror på de höga räntorna. Det påverkar också kronan negativt.
Den internationella inflationstakten minskar och den kommer därför att fortsätta nedåt i Sverige alldeles oavsett vilka beslut Riksbanken fattar. Däremot innebär varje ytterligare räntehöjning att riskerna på den svenska fastighetssektorn ökar. Och i kriser är det alltid helt vanliga människor som hamnar i kläm. Därför bör Riksbanken avstå från ytterligare räntehöjningar.
