Se klippet
- Riksbanken balanserar den svenska ekonomin på en knivsudd. Vi har en krisande fastighetssektor, med SBB i spetsen, vilket internationella placerare har koll på. Ju högre räntan blir, desto större blir riskerna inom fastighetssektorn. Och det har negativ inverkan på kronkursen. Det är något som Riksbanken borde ta hänsyn till och den borde därför gå mycket försiktigt fram och inte höja räntan ytterligare, menar chefsekonom Håkan Larsson på Villaägarnas Riksförbund.
Inflationstakten har sjunkit markant i Sverige sedan toppnoteringen på 10,2 procent i december 2022 och den ligger nu på 6,7 procent. Även om siffran fortfarande är hög, pekar Riksbankens prognoser på att inflationen kommer ligga på samma nivå som styrräntan framåt hösten och nå Riksbankens inflationsmål till nästa sommar. Även detta talar för att Riksbanken bör ta det lugnt med framtida räntehöjningar.
Styrräntan påverkar inte "greedflation"
Dessutom minskar inflationstakten inom övriga EU-länder och eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi påverkas vi i hög grad av prisutvecklingen där. I USA toppade inflationen redan i juni 2022 med 9 procent och befinner sig nu på 4 procent. Historiskt sett har den svenska inflationen följt den amerikanska med några månaders fördröjning.
- Kostnaderna för mat, drivmedel och energi har drivit på inflationen, men de högre priserna beror främst på högre världsmarknadspriser. Dessutom har livsmedelskedjor utnyttjat situationen under det senaste året genom att höja sina priser för att öka sina vinstmarginaler, så kallad "greedflation". Styrräntan påverkar detta i mycket låg utsträckning, vilket också är ett argument för att inte höja styrräntan ytterligare framöver, avslutar Håkan Larsson.
