Fastighetsskatten reformerades 2008. Det var en viktig reform. Den gamla fastighetsskatten var godtycklig och oförutsägbar och saknade folklig förankring. När grannen renoverade och sålde dyrt höjdes fastighetsskatten. Det upplevde många som djupt orättfärdigt. Ett hus genererar inga löpande inkomster, vilket gjorde att familjen fick dra in på annat för att betala skatten. Eftersom det inte fanns något tak kunde skattehöjningarna bli så stora att det var svårt att bo kvar.
Tak fastighetsskatt för småhus 8874 kr
Reformen innebar att fastighetsskatten bytte namn till kommunal fastighetsavgift och sänktes från 1,0 till 0,75 procent av taxeringsvärdet för småhus. Samtidigt infördes ett tak för småhus på 6 000 kronor. Taket har sedan höjts successivt med inkomstbasbeloppet och är idag 8 874 kronor för ett småhus.
... och för lägenhet 1519 kr
För flerbostadshus sattes fastighetsskatten till 0,4 procent av taxeringsvärdet och taket till 1 200 kr per lägenhet. Fastighetsskatten för flerbostadshus har senare sänkts till 0,3 procent av taxeringsvärdet. Idag ligger taket för fastighetsskatten på lägenheter på 1 519 kronor.
Det förklarar varför fastighetsskatten för paradvåningen på Strandvägen är 1 519 kronor medan husägaren i Värnamo i snitt får betala 8 874 kronor.
Kommunala fastighetsavgiften är en skatt
Trots namnbytet från fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift är den kommunala fastighetsavgiften fortfarande en skatt. För att det ska vara en avgift krävs det en specifik motprestation – och någon sådan finns inte. Därför kallar vi fastighetsavgiften för fastighetsskatt i fortsättningen.
Orättvisa tak kan inte motiveras
Taket i fastighetsskatten har gjort systemet mer förutsägbart, men den orättvisa skillnaden i beskattning mellan småhus och flerbostadshus går inte att motivera. Eftersom skatten tas ut på taxeringsvärde är den generella skillnaden i värde mellan ett småhus och en lägenhet redan inräknad.
Stämpelskatt tillkommer
Det finns ytterligare en skillnad i beskattningen mellan småhus och bostadsrätter. Den som köper ett småhus måste betala 1,5 procent på köpeskillingen i stämpelskatt för lagfarten och 2 procent på nya pantbrev. Om man köper ett småhus för fyra miljoner kronor blir stämpelskatten lätt 80–100 000 kronor. Köper man en bostadsrätt utgår ingen stämpelskatt.
Villaägarna vill avskaffa fastighetsskatten
I grunden tycker Villaägarna att man ska betala skatt på inkomster, men ett hus genererar inga inkomster som man kan betala skatten med. Man kan jämföra med bilar, båtar och en vacker tavla. För dem betalar man ingen löpande skatt. Ett hus bor man i. Det är där man ser sina barn växa upp och sina föräldrar åldras.
Inför samma fastighetsskatt för småhus och lägenheter
Men så länge vi har fastighetsskatten kvar behöver den bli rättvis mellan boendeformerna. Villaägarna föreslår därför att fastighetsskatten sätts till 0,5 procent av taxeringsvärdet och taket till 5 000 kronor, både för småhus och lägenheter. För statens del skulle det innebära en omfördelning av skatteintäkterna.
Idag får staten in 21 miljarder kronor från fastighetsskatten, varav 17,7 miljarder från småhusen och 3,3 miljarder från lägenheter. Med vår modell skulle staten få in 20,2 miljarder kronor. Det visar beräkningar som SCB har gjort på uppdrag av Villaägarna.
För dyrt att bo i småhus
Ungefär 70 procent vill bo i småhus, men ekonomin sätter hinder. Av det som byggs är bara 20 procent småhus, vilket hela tiden för småhusdrömmen längre och längre bort. En rimlig åtgärd vore att jämställa fastighetsskatten mellan småhus och flerbostadshus så att det inte hela tiden är dyrare att bo i småhus.
