Kostnaderna för el, underhåll, mat, kläder och andra nödvändigheter ökar i mycket snabb takt. Samtidigt har räntekostnaderna för dem som sitter med rörliga bolån ökat med över 150 procent på bara något år och uppgången ser ut att fortsätta. Så sent som i februari 2022 uttalade Riksbanken att styrräntan skulle ligga på noll procent fram till 2024. Riksbankens tvärvändning har inte gett småhusägarna tid att förbereda sig på den mycket snabba kostnadsökningen, vilket har försatt dem i en mycket besvärlig situation.
Husägare kläms från alla håll samtidigt
Amorteringskravet har inte minst träffat unga barnfamiljer som har kommit ut på bostadsmarknaden sent. Dessa hushåll har haft begränsad tillgång till eget kapital och därför tvingats låna stora delar av köpeskillingen. Att amortera är sunt, men i den ekonomiskt trängda situation som husägarna nu befinner sig i måste de ges tid att konsolidera sin ekonomi.
Det grundläggande syftet med att tvinga låntagare betala av sina lån snabbare för att minska kreditriskerna och kyla av bostadsmarknaden finns inte längre där. Tvärt om förstärker amorteringskravet riskerna för både det enskilda hushållet och bostadsmarknaden i stort. Landets husägare kläms nu från alla håll samtidigt och amorteringskravet har blivit en orimlig börda. Regeringen borde därför slopa amorteringskravet som passerat sitt bäst-före-datum.
Moderaterna lovade amorterings-paus
Moderaterna lovade innan valet att pausa amorteringskravet, men finansminister Elisabeth Svantesson har nu hänvisat till den höga inflationen och ändrat sig. Naturligtvis ska inflationen bekämpas, men den allmänna inflationen faller nu tillbaka i både USA och EU. Dagens inflation är dessutom ett monetärt fenomen som skapats av centralbankernas expansiva penningpolitik i kombination med kriget i Ukraina. Det bidrag som ett slopat amorteringskrav skulle ha på den allmänna inflationen är försumbar.
Amorteringskravet infördes 2016 för att minska hushållens skuldsättning och bromsa bostadsprisernas snabba uppgång. Men idag befinner sig Sverige i en annan ekonomisk situation.
De rörliga bolåneräntorna ligger nu runt fyra procent och bostadspriserna har fallit sedan toppen, vilket visar att grundanledningarna till amorteringskravet inte längre är relevanta. Det är därför hög tid för regeringen att tänka om och ta bort denna börda från husägarna.
Bank och bolånetagare borde få göra upp om amortering
Ett slopande av amorteringskravet innebär naturligtvis inte att det skulle saknas anledning att amortera sina lån. På lång sikt är amortering fortfarande en viktig åtgärd för att minska skuldsättningen och öka den finansiella stabiliteten, men dagens räntenivåer har gjort det uppenbart även för dem som aldrig tidigare har upplevt höga räntor att det är sunt att amortera sina bolån. Det behövs inte längre någon paternalistisk lagstiftning kring detta.
En sundare metod än att rikta amorteringskravet mot en viss typ av hushåll, hade varit att ställa upp krav på amorteringstakt, skuldsättningsnivå och kreditrisk på bankernas totala bolåneportfölj. Hur mycket den enskilda husägaren sedan ska amortera, borde göras upp i förhandlingar mellan banken och bolånetagaren. Det skulle nämligen ge bankerna incitament att ge amorterande kunder en högre ränterabatt. Idag är incitamenten de motsatta.
