Post- och telestyrelsen (PTS) har beslutat om föreskrifter för postutdelning. De börjar gälla den 1 april 2023 och ersätter de allmänna råd som gäller fram till dess. Reglerna har förbättrats efter remissomgången, men det finns fortfarande frågetecken kring hur postutdelningen kommer att fungera i praktiken.
Huvudregeln är att posten ska delas ut i postmottagarens brevlåda även i fortsättningen. Men PostNord, som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten, kan anvisa en ny plats för brevlådan inom 200 meter från huset.
Vi vet sedan remissomgången att det framför allt är radhusägare som kommer att beröras. PostNord räknar med att 250 000 brevlådor i radhusområden behöver flyttas till gemensamma postlådesamlingar. I dagsläget flyttas 15 000 postlådor i radhusområden till postlådesamlingar varje år.
Framöver kan även ägare av fristående villor och kedjehus påverkas. Enligt remissen skulle det till exempel kunna bli aktuellt att placera brevlådor i en postlådesamling på ena sidan gatan. På sikt kan det också handla om paketleveranser. Motivet för förändring är att PostNord behöver effektivisera sin verksamhet eftersom vi skickar färre brev och fler paket.
PostNord måste samråda innan ny plats för brevlåda anvisas
Innan PostNord anvisar en ny plats för brevlådan högst 200 meter bort måste PostNord utreda att den nya placeringen är möjlig och inte sker i strid mot lag eller annan författning. Här kan till exempel en samfällighetsförenings anläggningsbeslut vara ett hinder. Om så är fallet ska posten delas ut i brevlådan som tidigare.
PostNord måste också samråda med berörda postmottagare, fastighetsägare, ”andra med befogat intresse” och ”andra berörda” innan de kan anvisa en ny plats.
En samfällighetsförening som inte äger marken där den nya postanordningen ska placeras kan räknas som ”andra med befogat intresse” om den förvaltar en gemensamhetsanläggning på platsen. En samfällighetsförening som äger marken är ju fastighetsägare.
En samfällighetsförening som finns i området men som inte äger eller förvaltar marken där postlådorna ska placeras skulle däremot kunna anses tillhöra ”andra berörda”.
Fastighetsägare och samfällighetsföreningar kan säga nej
Om PostNord kommer överens med fastighetsägaren och ”andra med befogat intresse” om att flytta brevlådorna så blir det så.
Det spelar ingen roll om de enskilda postmottagarna går med på det eller inte. Detsamma gäller de samfällighetsföreningar som räknas som ”andra berörda”.
Omvänt kan fastighetsägaren och samfällighetsföreningar som räknas som ”andra med befogat intresse” sätta stopp för en brevlådeflytt. Kommer de inte överens med PostNord så ska posten delas ut i brevlådan som tidigare enligt huvudregeln.
– Villaägarna har varit starkt kritiska mot att man ska behöva flytta brevlådan 200 meter bort och ta kostnader för det, men här är de nya reglerna en klar förbättring. Sedan får vi se hur det här fungerar i praktiken, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarna.
En samfällighetsförening som tillhör gruppen ”andra berörda” kan däremot inte stoppa en anvisning av ny plats.
Postmottagarna kan ändå tvingas hämta posten på ett utlämningsställe
Även om PostNords utredning visar att en ny placering strider mot lag eller PostNord inte lyckas komma överens med fastighetsägaren och samfällighetsföreningen så är det inte säkert att husägarna får sin post i brevlådan i alla fall.
Om det finns ett varaktigt hinder för att dela ut post som PostNord inte råder över så kan PostNord låta bli att dela ut post i området. Istället får husägarna hämta sin post på ett utlämningsställe. Det kan till exempel bli aktuellt om arbetsmiljöregler och trafiksäkerhet hindrar postutdelning. PostNord bestämmer vilka fordon de ska använda och vilken väg de ska köra.
Detta att PostNord slutar dela ut post i ett område och istället hänvisar husägarna att hämta posten på ett serviceställe är inget nytt. Det råkade ju till exempel Sjöbrisens samfällighetsförening i Sollentuna ut för. De behövde åka 6 km för att hämta posten.
– Här innebär reglerna en möjlighet för PostNord att sätta press och indirekt tvinga fram en förändring genom att hänvisa till brevbärarnas arbetsmiljö och att det inte går att köra i området. Om PostNord vill åstadkomma förändring har de ju inga incitament att köra med ett mindre fordon. Det här får vi hålla koll på, säger Lena Södersten.
Postmottagarna kan själva gå med på att få längre än 200 meter till brevlådan
Om den enskilde postmottagaren kommer överens med PostNord om en annan placering för brevlådan, som kan ligga mer än 200 meter från huset, så ska posten delas ut där.
– Om husägaren går med på det kan det alltså bli mer än 200 meter till brevlådan.
Om du vill klaga på PostNord
PTS är tillsynsmyndighet över de nya reglerna. Dessutom finns möjlighet att vända sig till Rådet för post och utdelningsfrågor inom PostNord med klagomål. Framtiden får visa hur de nya postreglerna kommer att fungera i praktiken.
