Skellefteå, Boden och Luleå är några av de norrländska kommuner som behöver locka till sig arbetskraft för att få nya industrietableringar att gå runt. Men var ska de bo? Enligt en ny rapport från Mäklarsamfundet behöver det byggas 1 000 fler bostäder per år i bara Skellefteå för att möta behovet.
- Majoriteten av de som väntas flytta norrut är i den del av livet då det är vanligast att drömma om att bo i hus. Trots det satsar kommunerna nästan uteslutande på nyproduktion av flerfamiljshus i stället för småhus, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert på Mäklarsamfundet.
Snål nyproduktion av hus blir dyrt i längden
I Skellefteå kommun etableras just nu Northvolt en fabrik som ska producera litiumjonbatteriet för elbilar som beräknas stå klart 2025. I Boden ska H2 Green Steels nya stålverk producera fossilfritt stål innan 2030 och i Luleå utvecklar LKAB en industripark för att utvinna fosfor med driftstart 2027. Jobben som skapas genom den massiva industrietableringen i norr ställer krav på rekrytering av flera yrkesgrupper – allt från ingenjörer till lagerarbetare. Och enligt en rapport från regeringens samordnare är den främsta utmaningen för att satsningarna ska lyckas just inflyttningen.
- En otillräcklig nyproduktion av småhus och en för trögrörlig villamarknad kan försena industrietableringen med upp till fem år. Det är en fördröjning som skulle orsaka missade skatteintäkter på 805 miljoner kronor för Boden och 765 miljoner kronor för Skellefteå. Kommunerna och regeringen måste agera snabbt för att få fram de bostäder som inflyttarna efterfrågar, konstaterar André Nilsson och fortsätter:
Drömmen om Norrland innebär inte lägenhet
- Möjligheten att förverkliga villadrömmen i Norrland skulle kunna vara ett avgörande argument för trångbodda storstadsbor som överväger att flytta.
Felsatsningen på flerfamiljshus säger Nilsson beror på ett systematiskt fel där kommuner tvingas agera på ett sätt som inte är optimalt. Att göra omfattande planer för nya villakvarter är krävande och innebär tillfälligt missade intäkter eftersom kommuner inte kan fakturera för tomter innan de är sålda. Det är därför en enklare väg med snabbare ekonomisk vinning att satsa på nybyggda lägenheter.
KD gick till val på att bryta lägenhetsvurmen
Kristdemokraterna, Sveriges bostadsminister Andreas Carlsons parti, gick till val på en planeringsstimulans som skulle bryta den trenden och öka stadsplaner för villaområden. Enligt KD:s förslag skulle 100 miljoner kronor per år ges till de kommuner som utökar planläggningen för att möta efterfrågan. Ett löfte som ännu inte har infriats.
- Det har hänt för lite. Bostadsministern har en klämd roll i en regering och är beroende av resterande ministrar för att kunna genomföra sina visioner på exempelvis skatteområdet. Man måste vara en väldigt stark politiker för att få igenom något i den rollen. Historiskt sett har det inte heller funnits samsyn i frågorna, eller en vilja att genomföra ändringar som är impopulära.
I en debattartikel publicerad i DN den 14 mars lyfter Nilsson fram tre åtgärder som berörda kommuner och regeringen måste genomföra för att industri-boomen i Norrland ska bli lyckad:
- Kommuner behöver ta fram fler villaplaner för att locka inflyttare som vill förverkliga husdrömmen.
- Kommuner behöver underlätta flytten från villan för att stimulera rörligheten på småhusmarknaden.
- Regeringen behöver sluta straffbeskatta flyttar genom att trappa ner reavinstskatten vid försäljning successivt för de som bott länge i sin bostad.
