Post- och telestyrelsen (PTS) har skickat ut ett förslag till nya regler för postutdelning på remiss. Enligt förslaget ska Postnord, som ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten, kunna anvisa en ny plats för post och större försändelser inom 200 meter från huset.
Förslaget tillgodoser Postnords intresse att kunna anpassa sin verksamhet och dra ned på servicegraden i tätort för att vi skickar färre brev men fler paket. För husägare betyder förslaget sämre service och ökade kostnader – för ny postanordning och vid behov markförberedelser och ny förrättning.
Postutdelning av brev, tidningar, samhällsinformation och paket är viktig samhällsservice. Förslaget skulle innebära en kraftig försämring. Idag har privatpersoner och företag i tätort i snitt 20 meter till postlådan.
Vi frågade hur våra medlemmar ställer sig till ett att få sin post i en postlådesamling 200 meter bort istället för vid tomtgräns. 89 procent svarade att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag. 5 procent tyckte att förslaget är mycket eller ganska bra. 5 procent hade ingen åsikt.
Människor bor längre i sina hus idag. I gruppen 70–79 år bodde 53 procent i egen villa 2021 enligt SCB. I gruppen 80+ var siffran 38 procent. Om äldre husägare tvingas gå flera hundra meter fram och tillbaka för att hämta posten eller tidningen kan det bli svårare att bo kvar. Det är extra besvärligt på vintern när det är halt, på hösten när det ligger våta löv på marken eller när det regnar.
Radhusområden är först ut. Här bedömer PTS att Postnord ska kunna spara 24 miljoner om året genom att anvisa en ny plats i området, vid garagebyggnader, parkeringsplatser eller i anslutning till infarter i området.
I radhusområden förvaltas garagebyggnader, parkeringsplatser och andra anläggningar ofta av en samfällighetsförening. Föreningen har till uppgift att förvalta den anläggning som framgår av Lantmäteriets anläggningsbeslut. Något annat får föreningen inte ägna sig åt. Föreningen får inte driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose. Om föreningen fattar beslut som strider mot anläggningsbeslutet är det ogiltigt och kan klandras av en medlem utan tidsgräns.
Postlådesamlingar och fastighetsboxar ingår normalt inte i ett anläggningsbeslut. För att det ska bli en fråga för föreningen krävs en ny förrättning. En sådan är både kostsam och tidskrävande; köerna till Lantmäteriet är långa.
Även om radhusägarna skulle vilja sätta upp en postanordning på den parkeringsplats som föreningen förvaltar kan de normalt inte göra det. Här finns en parallell till svårigheten att sätta upp laddstolpar på parkeringsplatser i radhusområden.
Enligt remissen kostar en ny postanordning 800–3000 kr idag. Krävs markförberedelser och ny förrättning tillkommer 1000–3000 kr per postmottagare. Med nuvarande förändringstakt i radhusområden (ca 15 000 postanordningar per år enligt Postnord) innebär det kostnader på 27–90 miljoner för radhusägarna. Postnord uppskattar att cirka 250 000 postanordningar i radhusområden kommer att beröras.
Villaägarna säger nej till förslaget. Det är inte rimligt att husägarna ska behöva ta kostnader och få sämre service för att Postnords ska kunna förändra sin verksamhet.
