Auktionera ut fastigheter med tomträtt. Det föreslår två forskare från LTH Fredrik i en replik på DN Debatt den 5 december. Fördelen skulle, enligt deras uppfattning, vara att andra köpare än tomträttshavaren ”skulle se potentialen i de mycket stora rabatterna på avgälderna samt de säkra intäkter ägande av tomträtt skulle kunna generera”.
Husägare kan tvingas lämna sina hem
Det är ett provocerande förslag. Om kommunerna valde att sälja tomträttsmarken till privata bolag skulle familjer kunna tvingas lämna sina hem på grund av kraftiga avgäldshöjningar. För även om tomträttshyrorna ofta höjs kraftigt maximerar kommunerna inte avgälderna.
Det finns drygt 40 000 tomträtter för småhus. Dessa är med enstaka undantag kommunala. Kommunerna har olika politisk syn. En del kommuner tar ut förhållandevis höga hyror relativt marktaxeringsvärdet medan andra är mer återhållsamma. Detsamma gäller friköpspriset som också varierar.
Inte vad lagstiftaren tänkt sig
Detta utspel visar att det krävs lagändringar till skydd för tomträttshavarna. Auktioner av tomträttsmark är inte en utveckling som lagstiftaren har tänkt sig.
Det är bara det allmänna som kan upplåta tomträtt, dvs i huvudsak stat och kommun. Detta på grund av tomträttsinstitutets speciella natur. Däremot är det inte förbjudet att överlåta tomträttsmarken till en annan privat aktör än tomträttshavaren även om det är ytterst sällsynt att så sker. Lagstiftaren har i förarbetena utgått från att det saknas praktiskt behov av ett sådant förbud.
År 2000 sålde dåvarande statliga Assidomän ett antal tomträttsfastigheter i Ängelholm till ett privat bolag. Privata bolag har, till skillnad från kommunpolitiker, inget incitament att ta bostadssociala hänsyn utan kan maximera avgälderna. Det bekräftar exemplet från Ängelholm där tomträttshavarna fick chockhöjda tomträttshyror när de omreglerades 2008. För den husägare som drabbades hårdast höjdes hyran från cirka 8 500 kronor om året till 105 000 kronor per år. Och det var 2008.
Det visar vilka effekter förslaget om att auktionera ut tomträttsmark till privata bolag skulle kunna få.
Tomträttshyror påminner om marknadshyror
Inför Socialdemokraternas partikongress i november motsatte sig partistyrelsen återinförd fastighetsskatt genom att jämföra fastighetsskatten med marknadshyror. I båda fallen handlar det om att rädslan för att behöva lämna sitt hem eller få mycket högre boendekostnader. Det är precis vad det handlar om vad gäller tomträtter också.
Tomträtt är förlegat och skapar problem för både småhusägare och bostadsrättsföreningar. Vi har stött på många småhusägare som har blivit fullständigt tagna på sängen när kommunen vill höja tomträttshyran för nästa period. Många har inte möjlighet att friköpa. Det är inte ovanligt att bankerna nekar att låna ut till friköp. Dessutom innebär finansinspektionens regler att en tomträtt inte får omvärderas förrän efter fem år, vilket kan vara en förutsättning för friköp.
Stora höjningar väntar för tomträtter efter pandemin
Samtidigt finns en risk för kraftiga höjningar för tomträtter framåt. Om det inte blir ett stort prisfall i närtid kommer den prisutveckling som skett under pandemin att slå igenom på taxeringsvärden för småhus 2024. Det betyder att kommunerna behöver se över sina tomträttsregler för att inte enskilda hushåll ska komma i kläm.
Ändra lagen till skydd för dig som har en tomträtt
Villaägarna anser att det krävs lagändringar till skydd för tomträttshavarna. Vi uppmanar justitieminister Morgan Johansson att gå vidare med Tomträttsutredningens betänkande. Det hål som finns i lagstiftningen och som möjliggör försäljning av tomträttsmark till privata aktörer behöver täppas till.
