Skärm med ikoner på sociala medier
Skärm med ikoner på sociala medier

Grundlagsskyddet för söktjänster missbrukas av kriminella 

Häromveckan sa riksdagen för andra gången nej till att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som publicerar brottmålsdomar. Regeringens senaste proposition höll inte heller måttet. Men det finns en enkel lösning. Villaägarna vill stärka den personliga integriteten på nätet och täppa till grundlagens kryphål för söktjänster. Det skulle också stoppa publiceringen av brottsmålsdomar.

Söktjänsterna är en guldgruva för dem som vill missbruka den svenska öppenheten. Sverige sticker utnär det gäller den personliga integriteten på nätet. Det grundlagsskydd som tillåter söktjänster som hitta.se, Ratsit och Mrkoll att publicera enskildas personuppgifter är unikt för Sverige. Då gäller inte GDPR. 

Inga krav för frivilliga utgivarbevis 

Det var såklart inte avsikten när reglerna infördes 2003. Tvärtom handlade det om att anpassa grundlagarna till en ny medial verklighet. Tyvärr ställde lagstiftaren inte upp några krav för frivilliga utgivarbevis. Det räcker med att utse en ansvarig utgivare och betala 2 000 kronor i avgift för att få tillstånd i tio år. Sedan är det öppna spjäll. 

Men KU såg riskerna direkt och varnade för att utgivarbevisen skulle kunna bli rena personregister på nätet. Det är exakt där vi är idag. 

Söktjänsterna berättar allt om privatpersoner 

Söktjänsterna publicerar husägarens adress och telefon, uppgifter om bostaden och dess värde, kartuppgifter, husägarens personnummer och ålder, hushållets storlek, inkomstuppgifter, om det finns hund, om husägaren har bil och vad den är värd. Den som betalar några 20-lappar kan ta reda på vad husägaren tjänar, helt anonymt. 

Grundlagsskyddet slår fel 

Det är uppenbart att grundlagsskyddet kan missbrukas. Av rånare som kan hitta lämpliga offer att råna. Av gängkriminella för att tysta offentligt anställda. Av utländska säkerhetstjänster som kan kartlägga oss. Det har inget med yttrandefrihet, som grundlagarna ska skydda, att göra. 

Men det tycks inte bekymra lagstiftaren nämnvärt.  

Politikerna värnar endast den som begått- eller misstänks för brott 

Däremot vill partierna stoppa söktjänsterna från att publicera brottmålsdomar, häktningsbeslut och liknande. Då handlar det om att värna den personliga integriteten för den som har begått brott. 

Men det har misslyckats två gånger.  

Riksdagen röstat nej igen 

Häromveckan röstade riksdagen (M, SD, C och KD) nej till regeringens proposition. Därmed får söktjänster som Mrkoll, Lexbase och Verifiera publicera brottmålsdomar på sina sajter även i fortsättningen.  

Det är andra gången regeringens försök att begränsa grundlagsskyddet för publicering av brottmålsdomar går på pumpen. Det blev inget 2018 heller. Riksdagen röstade nej då också, men tillkännagav samtidigt för regeringen att frågan borde utredas på nytt.  

Därav att frågan hamnade på riksdagens bord igen. Riksdagen höll även den här gången med om att reglerna behöver ändras, men ansåg att regeringens förslag var för dåligt. Det betyder att frågan lär komma tillbaka. 

Grundlagsskyddet måste begränsas 

Villaägarna vill stärka den personliga integriteten på nätet och begränsa grundlagsskyddet för söktjänster. För oss handlar det om att söktjänsterna inte ska kunna missbrukas av kriminella. Om partierna täpper till kryphålet i grundlagen och inte tillåter söktjänsterna att publicera våra personuppgifter överhuvudtaget behöver de inte fundera på hur de ska kunna begränsa publiceringen av brottmålsdomar. Den frågan löser sig då automatiskt. 

Läs debattartikeln i SvD Debatt 

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.