Tyresö kommun 2015-04-22
13581 Tyresö
Samrådshandlingarna
Villaägarna Haninge Tyresökretsen (Villaägarna)är Tyresös största förening med drygt 2000 anslutna medlemshushåll. Vi har tagit del av planhandlingarna i samrådsskedet med beteckningen ”Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun”. Villaägarna har granskat planhandlingarna, och ger här våra synpunkter.
”En översiktsplan ska vara vägledande för kommunens långsiktiga utveckling och ange grunddragen för utveckling och användning av mark och bebyggelse”.
Handlingarna som skickats ut till alla hushåll i Tyresö kommun är mycket omfattande och innehåller bra information om dagens Tyresö. Villaägarna har ägnat mycket tid för att ta del av materialet i handlingarna, men konstaterar tyvärr att det finns allvarliga brister vad gäller läsbarheten.
Kartorna är till övervägande del oläsliga eller mycket svårlästa, eftersom de är för små. En del kartor och diagram är dessutom obegripliga, då färger och symboler inte är distinkta och möjliga att skilja från varandra. Vi bedömer också att handlingarna är så omfattande att allmänheten knappast orkar läsa dokumenten. Efter en egen muntlig liten enkät bedömer vi att storleksordningen någon procent av de som fått planhandlingarna har orkat läsa materialet, man har storknat inför omfattningen. Ambitionen att de utskickade handlingarna skall bidra till en bred demokratisk förankring av planprocessen, uppnås därför inte. Efter att vi påpekat bristerna för kommunen har kartorna kommit ut på kommunens hemsida i ett större mer läsbart format.
Målsättningen att handlingarna skall vara förslag till ny översiktsplan i ett samrådsskede, uppfylls inte enligt vår bedömning, eftersom de tre alternativen till framtida utveckling som presenteras i handlingarna inte är tillräckligt konkreta för att kunna betecknas som samrådsförslag till ny översiktplan. Vi tycker att handlingarna närmast är en ambitiös informations- och idéskrift om Tyresö nu och Tyresö 20 år framåt.
Grafiska sammanfattningar av de tre utvecklingsalternativen, ”Sammanhållet”, ”Stad och land”, och ”Jämförelsealternativet”, presenteras i så kallade ”värderosor”, som skall bedöma ”hållbarheten” av alternativen utifrån flera perspektiv. Värderosorna i planhandlingarna sägs närmast vara en utökad miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där det nollalternativ som skall finnas i en MKB omdöpts till ”Jämförelsealternativet”.
Hållbarhet har blivit ett modeord från bedömningar som används i ekonomiska, ekologiska och sociala sammanhang, men som tyvärr ofta missbrukas. Hur bedömer man”hållbarheten” i ”Kultur och möten”, ”Trygghet” , ”Rättvisa och jämlikhet”, ”Hälsa”, ”Sysselsättning och näringsliv” och ”Boendemiljö”?
Enligt samrådshandlingarna är en miljökonsult med biologkompetens med två medarbetare, som också har miljöprofil i kompetensen, ansvariga för värderosornas bedömningar och kvalitetskontrollen av resultatet. Villaägarna anser att de subjektiva värderingarna i värderosorna gör att de blivit vilseledande, när man värderar och jämför de tre alternativen för kommunens utveckling.
Villaägarna avstår från att svara på webbenkäten, då vi är kritiska till hur frågorna ställs och också frågande inför hur resultatet kommer att användas för det fortsatta planarbetet.
Fig 1. Källa KTH. Två olika sätt att bedöma hållbarhet. Bedömningarna i värderosorna i samrådshandlingarna verkar närmast ha skett som i den högra bilden som ett resultat av att samtliga ansvariga för hållbarhetsbedömningen i värderosorna har en miljöekologisk kompetensprofil. Villaägarna anser att en bedömning enligt den vänstra bilden är att föredra.
Villaägarnas synpunkter på översiktplanen
Fler invånare
Villaägarna anser att en relevant fråga är inte bara var och hur folk skall bo i kommunen, utan också, hur mycket befolkningen bör och kan öka. En befolkningsökning på 20 000 invånare fram till 2035, som nämns i planhandlingarna, är en utveckling som vi starkt ifrågasätter. Erfarenheter från t.ex. Södertälje kommun som haft en liknande befolkningsökning förskräcker. Hög arbetslöshet, stora sociala problem, segregation och extremt hög kriminalitet är resultatet.
Byggande
Det påstås att det finns lite bebyggbar mark för bostäder i kommunen speciellt i centrumnära lägen. Vi tycker att industriområdet vid Vintervägen nära Tyresö centrum borde kunna flyttas för att bereda plats för många centrumnära bostäder med tillgång till bra kollektivtrafik. Skrubbaområdet bör införlivas i Tyresö kommun. Området lämpar sig väl för industriverksamhet.
Villaägarna anser att byggande av bostäder och centrumverksamhet bör ske främst vid Tyresö centrum, Alléplan, Strandtorget och till begränsad del i Trinntorp. Bostäder som är flera våningar högre än närliggande villor skall inte tillåtas när villasamhällen förtätas.
En vision som kommunen har är att antalet invånare som störs av trafikbuller skall minska. I praktiken verkar man dock försöka nå visionen främst genom att man höjer riktvärdena för när man är bullerstörd samt genom att införa undantag från riktvärdena, s.k avstegsfall. Villaägarna anser att när man t.ex. planerar att förtäta genom att bygga bostäder med fasaden några meter från Tyresövägen eller Vendelsövägen blir det gravt bullerstört, alltså helt emot visionen.
Trafikförsörjning
I samrådshandlingarna sjungs generellt cykel- och kollektivtrafikens lov. Privatbilismen beskrivs främst som en miljöbov och trängselskapare. Vi uppskattar att år 2035 kommer merparten av alla bilar som säljs att vara eldrivna, med nära nollutsläpp av koldioxid från fossila källor. Vi bedömer att en stor andel villahushåll år 2035 kommer att ha två bilar, varav minst en är eldriven. I planhandlingarna beskrivs hur man ska begränsa bilanvändningen genom att begränsa parkeringsmöjligheterna och införa andra restriktioner. Det är vi generellt emot.
Villaägarna anser att speciellt arbetsresor skall ske snabbt och tillförlitligt, det duger t.ex. inte att komma för sent till jobbet var och varannan dag beroende på trafikstrul. Infartsparkeringar behöver byggas så att fler kan välja kollektiv transport till sitt arbete. Att cykla är bra för konditionen, och även för folkhälsan, om man inte kör omkull i snömodden eller grussträngen med ett barn i cykelsitsen och två matkassar på styret. Fler invånare i kommunen betyder ökad trafik. Vägarna och övrig infrastruktur måste klara den ökande bil- och busstrafiken. Det räcker inte att bara bygga gång och cykelbanor.
Trafikförsörjningen för Brevikshalvön öster om Strandtorget är ett speciellt problem. Bussarna har svårt att ta sig fram på vintern. SL är väl medveten om problemet men skriver att de kommer att fortsätta att köra med normalstora bussar som har sommardäck och som inte har drivning på tillräckligt många hjulpar för att klara ishala backar. Ett alternativ för att öka framkomligheten och säkerheten är att bygga om vägarna så att SL:s normala bussar kan ta sig fram. Villaägarna bedömer att kostnaderna för en sådan vägombyggnad skulle bli orealistiskt hög räknat per boende på Brevikshalvön. Villaägarna får intrycket att SL är ”sig selv nok”. Vi uppmanar kommunen att med kraft driva frågan om robustare bussar anpassade för Brevikshalvön.
Vi efterlyser bättre vägförbindelser och kollektivtrafik mot Älta och Sickla (väg 260). När Österleden kommer på plats kan man ta sig vidare norrut och mot Värmdö utan att behöva belasta Nynäsvägen och Essingeleden. Om inte Österleden byggs snart bedömer vi att Nynäsvägen kommer att bli en trafikpropp med svåra framkomlighetsproblem även för kollektivtrafiken.
Ekonomin i olika transportslag tycker vi behöver belysas. Det är inte billigt att åka kollektivt. Kostnaden för ett månadskort med SL i Tyresö är ca 800 kr för en person. För tre personer i ett hushåll blir summan 2400 kr per månad vilket är ungefär samma kostnad som för att använda en liten bil. Den verkliga kostnaden för tre personer att åka kollektivt är egentligen ca 5000 kr per månad eftersom SL:s trafik är skattesubventionerad till ca 50 %. Bilägarna betalar 10-15 kr per mil i skatter som räcker för att finansiera all vägbyggnad och allt vägunderhåll i Sverige.
Tunnelbana från Tyresö centrum mot Stockholm tror vi inte alls på. Busstransporter har flera fördelar genom sin flexibilitet, ekonomi och robusthet. Framtidens bussar kommer troligen att vara helt eldrivna eller av s.k. hybridtyp d.v.s. de har både en förbränningsmotor och en elektrisk motor driven av ett batteri och t.ex. strömavtagare liknande de gamla elektriska ”trådbussarna”.
Skärgård och vatten
Tyresö definierar sig själv som skärgårdskommun, men saknar en kommersiell marina som kan ge service till båtägare. En sådan marina tycker vi att det skall beredas plats för.
Vattenkvalitén är ett problem i Kalvfjärden som tillförs för mycket näringsämnen och andra föroreningar. Erstaviken har bra vattenkvalité bortsett från tillfällen när Nacka kommun dumpar stora mängder avloppsvattnen från sitt kommunala avlopp orenat direkt ut i viken. Näringsämnena och föroreningarna i Kalvfjärden kommer huvudsakligen från Tyresån som mynnar i fjärden. Att minska de skadliga utsläppen från Tyresån bör prioriteras för att ordentligt förbättra Kalvfjärdens vattenkvalité.
Villaägarna Haninge-Tyresökretsen
Enligt uppdrag
Gert Bjarnholt
Sören Mattson
Christer Holmberg
e-post: gertbjarnholt@hotmail.com
Tel: 070-7502322
Vendelsö 2015-08-31 1(4)
Haninge kommun
Stadsbyggnadsförvaltningen
Plan
136 81 Haninge
Remissvar: Översiktsplan 2030
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av remisshandlingarna, som innehåller en bra och översiktlig beskrivning av det nuvarande Haninge och vad vi kan vänta oss framöver. Det står helt klart att kommunen står inför stora utmaningar när det gäller här aktuella frågor avseende bostadsbyggande, vägar, trafik och miljö. Vi håller med om mycket i rapporten men inte allt som framgår av efterföljande synpunkter.
2. Bra planeringsunderlag men finns resursen?
Frågan är om den kommunala förvaltningen har de resurser som behövs för att leva upp till alla regionala och kommunala visioner och målsättningar. Det finns anledning att tvivla på detta när man ser hur detaljplanering kan dra ut på tiden. Det kan ta 10 år från beslutet till dess spaden kan sättas i jorden. Även genomförandet kan ta tid. Det finns gott om exempel. Vid t.ex. genomförandet av detaljplanen för Gudö påbörjades arbetet med vägar och VA endast några få månader innan de första byggloven skulle börja ges. Detta medförde stora förseningar, ökade kostnader för kommunen och mycket besvär för enskilda. Gatukostnaderna hade här som i flera andra fall grovt underskattats. Prognosen angående den väntade trafikökningen var grovt underskattad. Detaljplanerna för Bondvägen-Forsen och norra delen av Norrby är två andra exempel där kunskapen om det kommunala VA-nätets kapacitet visade sig bristfällig. Båda projekten fick avbrytas och har säkert kostat resurser som kunde ha gjort större nytta på andra håll. Kommunen har under flera år haft återkommande problem med långa handläggningstider av bygglov.
Den VA-plan, som varit ute på remiss, bör väsentligt ha ökat kunskapen om VA-nätet varför sådana misstag kan undvikas i framtiden.
3. Bra målsättning men med dåliga avvikelser
Vi delar målsättningen att kommande bebyggelse ska lokaliseras i centrala lägen där det finns kollektivtrafik eller sådan lätt går att bygga ut. Den utbyggnad som f.n. sker i Vega, förändringarna i Handens centrum, planerade förändringar i Brandbergen, Norrby, Vendelsö, Tungelsta m.fl ligger väl i linje med denna målsättning.
Haninge kommun har flera omvandlingsområden där många boende länge väntat på att få bygga ut och få kommunalt VA. Ett av dessa är Norrby, centralt beläget mellan Gudöbroleden och väg 73 och nära järnvägen. Här finns möjlighet att förtäta både med villor, radhus och flerbostadshus. Här som på andra håll drar planeringen ut på tiden. Orsaken tycks även här ha varit otillräcklig kunskap om VA-nätets kapacitet.
Vi anser att man från kommunens sida gör klart onödiga avsteg från målsättningen var bebyggelse ska lokaliseras. Detaljplanen för Bondvägen-Forsen är ett sådant område, obebyggt men perifert beläget. Detaljplanen för Gudö 13:1 och 15:1 är ett annat. Sådana här avsteg skäl resurser från andra mer angelägna projekt. Den här typen av områden borde inte få byggas ut om det inte går att ordna tillräckligt med infartsparkering. Så är inte fallet med något av dessa projekt.
4. Trafik, buller m m
Den utbyggnad som skett har genererat mycket trafik på våra huvudleder och då särskilt på väg 73 som utgör en bullrande barriär genom Haninge från norr till söder. Huvudvägarna genom våra bostadsområden är oftast hårt belastade med trafik. Stora delar av befolkningen är helt beroende av bil inte bara för arbetsresor utan kanske i ännu högre grad för resor som krävs för att även få livet efter arbetstidens slut att fungera. Ett mer utpräglat byggande i centrala miljöer med god tillgång till välfungerande kollektivtrafik kan kanske i framtiden dämpa denna utveckling.
I kapitlet buller finns förslag om att göra avsteg från gällande riktvärden för buller i centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik i enlighet med den praxis som utvecklats i Stockholm.
Vi anser inte att gällande riktvärden ska ändras åtminstone inte i den riktningen. Det är bullret som ska åtgärdas i första hand genom sänkt hastighet och
kontroll av att denna inte överskrids. Andra åtgärder är tyst asfalt, bullervallar, bullerplank, nedgrävda vägbanor och förträngningar av olika slag.
5. Kommunikationer och huvudleder
En viktig förutsättning för om målsättningen med ett minskat bilåkande ska bli verklighet är väl fungerande kommunikationer, lokalt i Haninge och mot vår omvärld.
Tåg och bussar måste komma i tid något som alltför ofta fallerar främst för den spårbundna trafiken.
Södertörnsleden eller som den nu kallas Tvärförbindelse Södertörn måste byggas färdig den sista biten fram till E4/E20. På samma sätt som Förbifart Stockholm bör leden dras i tunnel under känsliga naturområden. Sådana här leder blir ofrånkomligt barriärer i landskapet.
Vi ställer oss inte helt avvisande till att utreda en dragning av Spårväg Syd till Haninge men frågan är om inte fler busslinjer skulle vara ett både billigare och bättre alternativ.
6. Gör Tyresta och Drevviken mer tillgängliga.
Inom Haninge kommun finns stora delar av Tyresta nationalpark och naturreservat. I Tyresö kommun finns åtminstone sex entréer till denna klenod med mindre parkeringsplatser. I Haninge finns endast en, den vid Tyresta by. Önskemål om fler mindre parkeringar vid naturliga entréer till nationalpark och reservat har tidigare framförts till beredningen och har nu resulterat i en skrivning som anger att anläggandet av sådana ska ses som positivt. Vi ser fram emot ett förverkligande av detta. Ett annat framfört önskemål är en gång-/cykelväg mellan Östra Strandvägens vändplan och Vikvägen som komplettering till den gång-/cykelväg som kan bli aktuell längs Drevviken när Norrby planeras.
7. Slutkommentar
De problem vi pekat på ska inte lastas någon enskild person. Vår uppfattning är att de vi kommit i kontakt med har uppträtt och verkat professionellt. Pensionsavgångar och svårigheter att rekrytera har säkert bidragit till problemen. De finns dock anledning tro att den kommunala verksamheten skulle behöva reformeras.
I avsnitt 4 ovan har vi tagit avstånd från förslaget om att kunna göra avsteg från gällande gränsvärden för buller. Vi skulle vilja ha ett möte om den här frågan med ansvariga politiker och tjänstemän.
Med vänliga hälsningar
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2013-02-28 1 (2)
Centerpartiet i Haninge
Att. Raymond Svensson
Haninge kommun
136 81 Haninge
Orättvist uttag av gatukostnader
Vi har tidigare tillställt dig flera skrivelser om orättvisorna och orimligheterna i nuvarande system för att ta ut gatukostnader i samband med detaljplanering. Det kan inte vara rimligt att en beräknad gatukostnad efter 5-6 år har ökat med 140 %. Kan man vältra över kostnaderna på någon annan finns inget incitament att effektivisera verksamheten. Varningsklockor borde ringa i alla politikers öron. Detta verkar i vart fall ha skett inom regeringskansliet. I Plangenomförandeutredningens betänkande hittar vi bl.a. följande förslag om ändring av Plan- och Bygglagen (PBL).
”Vi föreslår att betalningsskyldighet för gatukostnadsavgifter ska inträda när den gata eller allmänna plats som ersättningen avser kan användas för sitt ändamål. Ägare till redan bebyggda fastigheter för huvudsakligen bostadsändamål som redan har tillgång till gatunätet blir dock betalningsskyldig först när bygglov beviljas för tillkommande byggrätter enligt detaljplan.”
Den föreslagna ändringen grundar sig på en mångårig massiv kritik av den nuvarande PBL som ger kommunen rätt att ta ut gatukostnader utan några hämningar. En sådan ändring, om den nu kommer till stånd, skulle ge ett för den enskilde betydligt rättvisare och mer förutsägbart system.
Vi tog upp frågan med dig efter föreningsmötet den 14 februari men fick inte något tydligt svar. Du verkade i vart fall inte se några mer allvarliga problem med den nuvarande modellen. Den innebär dock att många småhusägare kan komma att drabbas av oförutsedda gatukostnader om kommunen beslutar att förbättra vägar i ett område för att möjliggöra busstrafik och/eller framtida exploatering av närliggande områden. Gatukostnader enligt nuvarande ordning går för många inte att undvika och inte ens att förutse. När man flyttar till ett permanentboende i kommunen finns ingen varning på hemsidan och inte heller i den välkomstinformation som lämnas till nyinflyttade. I kommunens gatukostnadsutredningar flaggas inte för att de faktiska kostnaderna kan komma att överstiga de beräknade med 140 % eller mer om det vill sig illa. Inte ens vid Öppet Hus informationen om Gudö hösten 2010 lämnades något besked om vad som nu verkar kunna hända. På särskild fråga försäkrades att beräkningarna var noggrant utförda och skulle komma att hålla även i slutändan.
2
Den kostnad den enskilde drar på sig vid flyttning till ett permanentboende i Haninge kommun måste vara mer förutsägbar. Det får inte vara så att man efter 30 – 50 års permanentboende och skattebetalande får en faktura på gatukostnader på sexsiffriga belopp. Risken är annars att gatukostnaderna kan bli den tuva som stjälper den enskildes ekonomi.
Många känner otrygghet i dagens samhälle med ständiga förändringar i arbetsliv och omvärld. Det är då viktigt att den enskilde åtminstone kan känna trygghet i sitt boende. I vart fall borde det inte vara kommunen som utdelar ekonomiska dråpslag. Någon punkt om ekonomisk trygghet i boendet finner man dock i vart fall inte i Centerpartiets lokala partiprogram – Ett gott och härligt liv i Haninge.
Vi tycker att du och ditt parti bör tänka över situationen och börja verka för en mer rättvisare och mer förutsägbar ordning vid uttaget av kostnader i samband med detaljplanering.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u. Vendelsö Fastighetsägareförening
Ulf Nilson Staffan Gripenfors
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö Flöjtvägen 3, 136 75 Vendelsö
776 21 14 776 24 61
ulf.n.nilson@telia.com honkbay@telia.com
Vendelsö 2013-02-26 1 (2)
Folkpartiet i Haninge
Att. Peter Olevik Dunder
Haninge kommun
136 81 Haninge
Förtäckt skatteuttag
I ett inlägg i landstingsägda Dagens Samhälle skriver du bl.a. att trängselskatter visar vägen mot framtidens samhälle och att de som gör vinster på nyexploateringar i vår växande region också bör vara med och betala för vägar och belysning.
Artikeln utgör ett inlägg i debatten om kommunens tvivelaktiga uttag av gatukostnader som tydligen även kommunföreträdare ser som ett skatteuttag om än i förklädnad som gatukostnader. Trängselskatter är tyvärr nödvändiga i en region som under decennier underlåtit att bygga fler väg- och spårförbindelser för passage av Mälaren och Saltsjön. Stockholm kan naturligtvis inte rymma hur många bilar som helst. Trängselskatt går att undvika genom att välja ett kollektivt trafikmedel. Gatukostnader i nuvarande tappning går dock för många inte att undvika och inte ens att förutse när man flyttar till kommunen. Några varningar finns inte vare sig på hemsidan eller i kommunens välkomstinformation till nyinflyttade. Inte ens i kommunens gatukostnadsutredningar varnas för att de faktiska kostnaderna kan komma att överstiga de beräknade med 140 % eller mer om det vill sig illa. Gatukostnader kan lätt bli den tuva som stjälper den enskildes ekonomi.
Folkpartiet i Haninge skriver i sitt partiprogram att kommunens invånare måste få möjlighet att känna ökad trygghet i sitt boende, på sin arbetsplats eller utbildningsplats, på allmän plats och när man rör sig ute i samhället. Borde inte tryggheten även omfatta den enskildes ekonomi. Det ska inte vara möjligt för beslutsfattare att införa oförutsägbara avgifter som kan kullkasta den enskildes ekonomi.
2
I planområdet Gudö finns många som bott i och betalat skatt till kommunen i 30 – 50 år. Haninges kommunalskatt har i modern tid alltid legat bland regionens högsta. Vi är många som varit med om tider med höga marginalskatter och höga räntor på våra bolån. Vi har också varit med om den kommunala finanskrisen på 1990-talet då kommunens oförmåga att hålla i kostnadsutvecklingen nådde oanade höjder. Då fick skattekollektivet som då även inkluderade oss i Gudö stå för det kommunala bostadsbolagets miljard-skulder. Skulder som fortfarande inte är till fullo betalda. Dagens kommunala oförmåga att hålla i kostnaderna får däremot den enskilde stå för. Nog känns det egendomligt att gå och vänta på en faktura från kommunen på sexsiffriga belopp som inte ens kommunen vet slutsumman på. Det kan inte vara en bra ordning vare sig för kommunen, de kommunanställda eller den enskilde.
Gudö – de centrala delarna – är inte något renodlat fritidshusområde och här finns ingen vägsamfällighet. Kommunen övertog ansvaret för vägarna redan på 1960-talet. Husen längs den nedre delen av bl.a. Tutviksvägen byggdes under åren 1910 – 1940 och har från början varit permanentbebodda. Flera har sedan länge kommunalt VA. Den nedre delen av Tutviksvägen har dessutom gjorts om i modern tid för att klara den växande trafiken och hade god standard för att vara i ett villaområde.
Om kommunen nu vill bygga ut Tutviksvägen och Bondvägen ytterligare för att kunna exploatera innanförliggande områden bör väl den utbyggnaden betalas av dem som kommer att ha nytta av den eller alternativt av skattekollektivet för att få nya skattebetalare till kommunen. Vi betalar gärna skatt och avgifter men de måste vara rättvisa och förutsägbara.
I slutet på artikeln skriver du: ”Dagens system för uttag av gatukostnader har brister och det ligger ett ansvar på oss politiker att hitta rättvisa och förutsägbara system för avgifter som tas ut från medborgare.”
Citatet visar att du erkänner brister och att du och dina politikerkollegor letar efter ett rättvist och förutsägbart system. En bra källa att leta i är Plangenomförandeutredningens betänkande. Läs det särskilda yttrandet, som bifogats betänkandet. Yttrandet har skrivits av förbundsjurist Lena Södersten, som varit Villaägarnas expert i utredningen.
Vi väntar på att du och dina politikerkolleger tar ansvar för den uppkomna situationen.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2013-01-28 1 (3)
Haninge kommun
Kommunstyrelsen
136 81 Haninge
Gatukostnader i detaljplanen för Gudö m fl
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har i skrivelse till kommunstyrelsen i Haninge kommun den 11 januari 2013 begärt att gatukostnaderna slopas i tre nu aktuella planområden – Gudö, Skogs-Ekeby och Kolartorp 1. Orsaken är de orättvisor som uttaget av gatukostnader enligt Plan- och bygglagen (PBL) medför. Vi vill efter samråd med Vendelsö Fastighetsägareförening framföra ytterligare några skäl mot uttag av gatukostnader.
2. Plangenomförandeutredningen.
Den av bostadsminister Stefan Attefall tillsatta Plangenomförandeutredningen kom den
9 januari 2013 med betänkandet ”Ett effektivare plangenomförande”. Utredningen har tillkommit p.g.a. den omfattande kritik som i många år och i flera avseenden riktats mot PBL bl.a. när det gäller gatukostnader. Planprocessen måste reformeras för att få i gång ett ökat bostadsbyggande. Det administrativa förfarandet för uttag av gatukostnader upplevs som betungande och regelsystemet har inte vunnit någon bred acceptans bland berörda fastighetsägare och exploatörer. I utredningen föreslås bl.a. följande:
”Vi föreslår att betalningsskydighet för gatukostnadsavgifter ska inträda när den gata eller allmänna plats som ersättningen avser kan användas för sitt ändamål.
Ägare till redan bebyggda fastigheter för huvudsakligen bostadsändamål som redan har tillgång till gatunätet blir dock betalningsskyldiga först när bygglov beviljas för tillkommande byggrätter enligt detaljplan.”
Lagförslaget om det antas medför en radikal förändring av kommunernas rätt at ta ut gatukostnader och är ett rejält steg i riktning mot en rättvisare lagstiftning. Befintliga fastigheter ska inte betala gatukostnader. Detta ska däremot sådana fastigheter göra som t.ex. tillkommit genom avstyckning. Dessa ska enligt utredningen betala en gatukostnadsavgift liknande VA-avgiften. Avgiften ska på samma sätt som VA-avgiften beslutas av kommunen enligt särskilda regler.
2
3. Gatukostnader bör betalas via kommunalskatten
Vi anser att kommunala gator som alla använder ska betalas av alla via kommunalskatten.
Vi har i vår tidigare skrivelse pekat på en rad uppenbara orättvisor som tillämpningen av PBL medför. Många som bott i Gudö och betalat skatt i Haninge i 30 – 50 år eller mer kan komma att få betala gatukostnader med sexsiffriga belopp. Det känns som ett förtäckt skatteuttag reserverat för ett fåtal. Flera i området har kommunalt VA och bra vägför-hållanden sedan många år och kan p.g.a. den växande trafiken knappast påräkna någon värdeökning av nu pågående åtgärder. Den nedre delen av Tutviksvägens vägkropp gjordes om redan på 1960-talet något som flera av oss varit med och betalat via kommunalskatten. Vi får nu på nytt vara med och betala för att den ska anpassas för framtida busstrafik något som kanske blir aktuellt om 20 år. Utbyggnaden ska även möjliggöra en framtida utbyggnad av bostäder i mer perifert belägna områden. De som i dag bor och verkar i dessa perifera områden, c:a 450 fastigheter och tre hästanläggningar, är också av naturliga skäl de största användarna av huvudvägarna genom Gudö. De har dock också en till beloppet okänd betydande latent skuld att betala när vägarna genom dessa områden åtgärdas om kanske 10 år eller mer. En villaägare med mer normala inkomster vill kunna planera sin privatekonomi efter mer förutsägbara spelregler.
Om lagförslaget i denna del förhoppningsvis går igenom behöver de inte betala några gatukostnader. Fastighetsägarna i en handfull aktuella planområden kommer däremot att få betala betydande belopp för något som i de flesta andra kommuner inte kostar någonting. De kommer kanske också få bevittna hur fastighetsägare i andra framtida planområden slipper betala liknande kostnader. En sådan ordning känns inte värdig ett rättssamhälle. Det som nu sagts om planområdet Gudö gäller i tillämpliga delar även för Skogs-Ekeby och Kolartorp.
4. Slopa gatukostnaderna
Det krävs enligt vår mening en omprövning av tidigare beslut. Beslutet om att ta ut gatukostnader måste ha kommit till utan någon närmare analys av konsekvenserna. Dessa har dock varit kända sedan länge något som tydligt framgår av det ovan nämnda betänkandet. Det har sagts att det inte går att utforma system med millimeterrättvisa. Det är säkert sant. Här handlar det dock inte om millimetrar.
Vi vet att tjänstemän inom förvaltningen med gedigen erfarenhet av detaljplaneprocessen varit emot beslutet om uttag av gatukostnader med hänsyn till de orättvisor och problem detta skulle medföra. De har tyvärr inte, som kollegorna i många andra kommuner, fått gehör för sina invändningar.
3
Vi yrkar att Haninges politiker tänker om och retroaktivt slopar uttaget av gatukostnader i bl.a. de tre planprojekt vi skrivit om.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14,
070-554 21 74,
För kännedom: Martina Mossberg (m), Peter Olevik Dunder (fp), Marie Litholm (kd), Raymond Svensson (c), Anna Melker (mp), Robert Noordh (s) samt Btitta Orring och Mats Lostringer
Vendelsö 2013-01-11
1 (5)
Haninge kommun
Kommunstyrelsen
Att. Martina Mossberg (m)
För kännedom:
Socialdepartementet
Att. Civil- och bostadsminister Stefan Attefall
Gudö – ännu ett havererat planprojekt
1. Inledning
Detaljplanen för Gudö (Tutviksvägen-Bondvägen) omfattar ca 62 hektar och ca 130 fastigheter. Planen medger 151 nya fristående enbostadshus, 21 st grändhus, 32 st flerbostadslägenheter samt en förskola. Den totala gatukostnaden beräknades år 2007 till 40,7 milj kr som fördelades med 77.000 kr för en halv andel (befintlig villafastighet) och med 154.000 kr för en hel andel (fastighet som tillkommer genom avstyckning). Till detta kommer VA-kostnader som för en tomt om 800 kvm uppgår till 196.050 kr. Ett 10-tal fastigheter i Gudö har kommunalt VA sedan tidigare men kan komma att få betala en dagvattenavgift om 20 % av VA-kostnaden.
Arbetet med vägar och VA påbörjades enligt tidplanen i augusti 2011 och beräknades vara klart i oktober 2012. Bygglov skulle kunna begäras fr.o.m. december 2011. Redan i början av januari 2012 låg entreprenören 8 veckor efter tidplanen. Man hade kört fast i oväntat mycket berg på såväl Bondvägen som Ekvägen. I juni kom, efter flera påstötningar, information från kommunen att projektet var kraftigt försenat och inte skulle bli helt klart förrän hösten 2013. Man vädjade samtidigt om att inte begära bygglov förrän man visste när VA kunde vara framdraget till aktuell fastighet. Samtidigt lämnades en prognos angående gatukostnaderna som väntades hålla sig inom 10 – 15 % över de beräknade.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen och Vendelsö Fastighetsägareförening har tagit del av Haninge kommuns informationsskrivelse till Gudöborna den 12 december 2012. Den försening av projektet med ett år som kommunen informerade om i juni väntas bestå medan den då lämnade prognosen om en begränsad kostnadsökning troligen inte håller. Orsaken till försening och kostnadsökningar är som tidigare den oväntat stora bergmängden i området och nu även den ovanligt regniga sommaren och hösten.
2
2. Tre havererade projekt
Här i Haninge har vi nu tre planprojekt som havererat tids- och kostnadsmässigt, nu senast Gudö och tidigare Skogs-Ekeby i Tungelsta samt Kolartorp strax nordväst om Handen. Fler är säkert på väg. Kommunens detaljplanering kan liknas vid ett lotteri med dåliga för att inte säga orättvisa ”vinster”. Många i t.ex. Gudö, som har bott i sina hus i 30 – 50 år, kommer om något år att få fakturor för gatukostnader som kan uppgå till sexsiffriga belopp för något man inte beställt. I Skogs-Ekeby och Kolartorp 1 blev slutsummorna 100 % respektive 140 % över de beräknade efter fem respektive sex år. I Gudö är slutsumman, som nämnts, ännu inte känd men blir troligen betydligt högre än den beräknade.
3. Ett olyckligt beslut som tär på förtroendet
Vi anser att kommunen gör sig själv en stor otjänst genom att ta ut gatukostnader vid detaljplanering. Det medför orättvisor som tär på förtroendet för såväl politiker som förvaltning. Än mer olyckligt är att inte ens sätta en gräns för hur höga gatukostnaderna kan tillåtas bli för den enskilde. Alla har inte obegränsat med resurser att lägga på sitt boende. Långt ifrån alla kan kompensera sig genom att avstycka och sälja del av sin tomt. Den värdestegring man hänvisar till äts upp av den realisationsvinstskatt man får betala vid försäljning. Ett nytt boende i nyproduktion ger i allmänhet en högre månadskostnad.
Förvaltningens tillkortakommanden tycks inte spela någon roll. Det visar på en förfärande brist på omdöme från kommunens sida. Det känns inte som ett värdigt uppträdande av en myndighet. Gator hör till infrastrukturen i kommunen och bör betalas genom kommunalskatten. En kommun som kan vältra över kostnaderna på någon annan behöver inte anstränga sig med att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. Den enskilde fastighetsägaren har genom det kommunala monopolet små möjligheter att påverka planeringen och inga möjligheter att påverka valet av entreprenör, kostnader eller själva genomförandet.
Ett enskilt företag som handlar på ett sådant sätt skulle inte överleva länge men en kommun med monopol kan. Det finns kommuner som i vart fall har så kloka politiska företrädare att de tagit beslut om att stå för de gatukostnader som överstiger de beräknade.
4. En lagstiftning med orättvis tillämpning!
Den nuvarande lagstiftningen medför att större delen av Sveriges kommuner inte tar ut gatukostnader. Några kommuner tar ut beräknade gatukostnader. Några bl.a. Haninge tar ut de faktiska gatukostnaderna utan begränsning. En sådan lagstiftning kan i vart fall av den enskilde inte upplevas på annat sätt än som djupt orättvis. Bor man i fel kommun kan detta medföra en merkostnad som i Kolartorp om 225.000 kr för något som i en annan kommun inte kostar någonting.
3
Vad som ingår i begreppet gatukostnader kan skilja sig högst betydligt mellan olika kommuner något som också bidrar till att lagen upplevs som djupt orättvis.
Tillämpningen av lagen inom ett planområde blir även den orättvis något som även kommunens företrädare höll med om vid informationsmötet om Gudö hösten 2010.
Tillämpningen av lagen medför även uppenbara orättvisor inom en kommun vilket vi ska ge några exempel på.
5. Huvudvägar bör betalas via kommunalskatten
Huvudvägar som Tutviksvägen och Bondvägen borde betalas med skattemedel.
I planområdet Gudö kommer de boende att under 2014 få vara med och betala för dessa två huvudvägar och en cirkulationsplats. Merparten av dem som använder dessa huvudvägar bor i ovanförliggande planområden – Tutviken, Högdalen m fl. Dessa områden har varit planlagda i snart tio år. De sträckor av Tutviksvägen och Bondvägen som betjänar dessa tidigare planlagda områden har, trots de många år som gått, inte rustats upp. Det kommer att dröja minst tio år till innan så sker. Änkan i 30-talshuset som bott i sitt hus i mer än 50 år och som sedan länge har kommunalt VA och med en bra väg utanför kan kanske få betala 200.000 kr för något som den i den arkitektritade mångmiljonvillan vid Långsjön kanske slipper. Nog kan man ha förståelse för att detta känns djupt orättvist och att en och annan näve knyts i vredesmod.
6. Dagvattendammar bör betalas via kommunalskatten
Dagvattenhantering är viktig för vattnet i våra sjöar och det kan vara praktiskt att förbättra den i samband med att ett område detaljplaneras. Dammarna borde dock betalas med skattemedel. Dagvattenhanteringen i Gudö med tre dammar ska betalas av de boende något som många ifrågasätter. Dagvattenhanteringen för t.ex. södra Handenområdet har förbättrats med reningsdammar vid Slätmossen och bekostats av skattemedel. För kommande dagvattenhantering i norra Handenområdet och delar av södra Vendelsö kommer med tiden något liknande att utföras någonstans vid södra Drevviken. Dagvattenhanteringen i Lyckåns vattensystem kommer framdeles troligen att förbättras genom reningsdammar vid de nedre delarna av Lyckån. Båda dessa framtida reningsanläggningar som omfattar stora bostadsområden kommer att bekostas av kommunala skattemedel. Detta kommer även Gudöborna att få vara med och betala för samtidigt som man själv får betala för sina egna reningsdammar. För de hushåll i Gudö som sedan länge har kommunalt VA medför detta en tillkommande kostnad om 20 % av VA-kostnaden vilket enligt 2013 års taxa innebär en utgift om ca 46.000 kr utöver gatukostnaden för en tomt om 2.000 kvm. En merkostnad som de flesta andra hushåll med kommunalt VA slipper. Vem kan se någon rättvisa i detta?
4
7. En noggrannare geologisk utredning krävs vid detaljplanering
En noggrann geologisk utredning är viktig i detaljplaneprojekt men kanske inte alltid i andra kommunala projekt. Det som orsakat problemen i Gudö var en oväntat stor bergmängd. Det saknades tillräckliga grundundersökningar och underlag för bra kalkyler. Enligt en företrädare för kommunen hade man kunnat vara grundligare men då hade detaljplaneringen tagit längre tid. Detta kan möjligen vara en rimlig inställning för en kommun med många egna projekt att betala. Det man förlorar på ett projekt kan man ta igen på andra projekt. Har man en sådan inställning även i ett detaljplaneprojekt där man inte själv svarar för kostnaderna, bör man som kommun ta konsekvenserna och ta merkostnaden när man gjort en felbedömning. En grundlig geologisk utredning behöver inte försena ett planprojekt. Den kan löpa parallellt med övriga utredningar.
8. Skogs-Ekeby – ett tidigare havererat projekt
Detaljplanen för Skogs-Ekeby omfattar 18 hektar med inalles 27 fastigheter av varierande storlek. Planen medger 81 nya bostäder varav 49 friliggande villor, 27 grupphus och 10 parhus. Den totala gatukostnaden beräknades år 2005 till 7,5 milj kr. som fördelats med 42.000 kr för en halv andel och med 84.000 kr för en hel andel. Fakturan år 2010 lydde på 84.000 kr respektive 168.000 kr. En ökning med 100 %.
Fastighetsägarna har bestridit kostnaderna. Kommunen har anlitat revisionsbyrån PWC som funnit brister i planering, genomförande och uppföljning. Kommunen har ändå valt att inleda en rättslig process. Revisionsrapporten slutsatser indikerar enligt vår mening att en mer oberoende utredare bör tillsättas för att ta reda på orsakerna till haveriet.
9. Kolartorp 1 – ett tidigare havererat projekt
Detaljplanen för Kolartorp 1 omfattar 15 hektar med inalles 67 fastigheter varav 39 var permanentbebodda. Planen skulle medföra 34 nya friliggande villor och en gruppbostad för funktionshindrade. Den totala gatukostnaden beräknades år 2004 till 7,4 milj kr. som fördelades med 47.000 kr för en halv andel och med 94.000 kr för en hel andel. 2011 när det var dags för kommunen att fakturera hade kostnaderna stigit till 112.500 kr för befintlig fastighet och till 225.000 kr för genom avstyckning nytillkommen fastighet.
En ökning med 140 %.
Fastighetsägarna har ifrågasatt såväl kommunens handläggning som fakturaunderlag.
Kommunen har låtit revisionsbyrån Ernst & Young granska fakturaunderlaget. Även här har brister konstaterats. Tomtägarföreningen i Kolartorp har begärt att kommunen ger revisionsbyrån ett utökat uppdrag att granska kommunens handläggning från planering till genomförande. Revisionsrapporten indikerar även här att en mer oberoende utredare bör få till uppgift att ta reda på orsakerna till haveriet.
5
10. Vad gör regeringen?
Bostadsminister Stefan Attefall (Kd) har i november 2011 efter mycket kritik tillsatt en utredning och dessutom gett särskilda uppdrag till såväl Statskontoret som Boverket för att effektivisera plan- och byggprocessen. De skäl som anges för att utreda är i korthet följande. Det byggs för lite i Sverige. Vi har sedan 1990-talets början byggt bara hälften av vad våra nordiska grannländer gjort och mindre än genomsnittet av OECD-länderna. Resultatet är stigande bostadspriser och stor brist på bostäder. Orsaken är ett krångligt regelsystem som såväl byggföretag som enskilda fastighetsägare har svårt att se konsekvenserna av. Kommunerna bör ha mer enhetliga regler. Vem som ska stå för finansieringen av gator och parker – kommunen eller fastighetsägarna – är ett problem som utredaren ska titta på dock tyvärr endast för att komma med förslag om hur gatukostnaderna kan fördelas på ett sätt som kan anses vara skäligt och som är acceptabelt för såväl kommuner som fastighetsägare. Något slopande av gatukostnaderna blir det kanske inte. Det skulle behövas ett mer oberoende organ med uppgift att granska kommuner och kommunala projekt som havererar.
11. Sammanfattning
Nu nämnda tillämpningar av PBL bidrar med stor sannolikhet till att hela planprocessen från start till dess spaden sätts i jorden drar ut på tiden. Möjligheten att vältra över kostnader på någon annan ger inget incitament att effektivisera verksamheten. Tvånget att arbeta efter en lagstiftning som upplevs som orättvis medför att kommunens anställda ofrånkomligen och oförskyllt får problem med dem som drabbas. Ett fortsatt tillämpande av PBL i nu nämnda avseenden kommer ofrånkomligen att medföra ständiga konfrontationer mellan politiker/kommunanställda och de boende och med ständiga krav på oberoende revisioner samt tidningsskriverier som följd. Detta kan inte gagna någon.
.
Vi yrkar att Haninge kommun
- upphäver beslutet att ta ut gatukostnader
- slopar den särskilda dagvattenavgiften för den som tidigare har kommunalt VA.
Innehållet i denna skrivelse grundar sig på enhälliga beslut av styrelserna för Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen och Vendelsö Fastighetsägareförening.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14, 070-554 21 74, ulf.n.nilson@telia.com
För kännedom: Peter Olevik Dunder (fp), Marie Litholm (kd), Raymond Svensson (c). Anna Melker (mp), Robert Noord (s) samt Britta Orring och Mats Lostringer.
Vendelsö 2012-10-30 1 (3)
Haninge kommun
Kommunstyrelseförvaltningen
Miljönämnden
136 81 Haninge
Remissvar 2: Naturvårdsplan för Haninge
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har i separat yttrande 2012-10-29 tagit upp frågor om det bristande skyddet för de västra delarna av Tyresta nationalpark.
Vi vill inte framställa oss som experter på naturvård men tycker ändå att vi förnuftsmässigt kan ställa oss bakom mycket av det som står i naturvårdsplanen. Vi vill med detta yttrande lyfta fram ytterligare några frågor som vi anser särskilt angelägna.
2. Mark ägd av Stockholms stad m.fl.
Under rubriken Övergripande åtgärder anges bl.a. följande som angelägen uppgift för kommunstyrelsen: ”Verka för att köpa in den mark som Stockholms stad äger inom Haninges kommungräns.” Den inköpta marken ska utgöra en markreserv för att kunna användas efterhand som kommunen växer befolkningsmässigt. Områden med stora naturvärden ska kunna omvandlas till naturreservat. Denna målsättning ställer vi oss gärna bakom.
Vi anser att kommunstyrelsen även bör verka för att mark som ägs av Fortifikationsverket förblir i statlig ägo. Försvarsmakten lär äga en tiondel av skärgården. Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning ingav många hopp om en bättre värld där kanonbatterier och andra försvarsställningar i skärgården inte längre skulle behövas. Utvecklingen i världen och i vårt närområde verkar tyvärr inte gå i den riktningen. Det råder i vart fall stor osäkerhet om vart utvecklingen är på väg. Det kan inte uteslutas att försvaret på nytt kan komma att behöva markerna. Därför bör de tills vidare bevaras i statlig ägo. Ett alternativ är att Skärgårdsstiftelsen får överta eller arrendera de marker som har stort kulturhistoriskt värde med unik natur och av stort intresse för friluftslivet. I våra trakter kan bl.a. ön Stabbo och ögruppen Huvudskär vara aktuella.
2
3. Kommunens naturvårdskompetens
Under Fysisk planering anges bl.a. att kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens naturvårdskompetens alltid ska informeras vid planförfrågningar eller andra exploateringsförslag som berör oexploaterad naturmark. Vidare anges att stadsbyggnadsförvaltningen har ansvar för att kommunens miljö- och naturvårdskompetens informeras och ges möjlighet att delta i startmöten avseende detaljplaner och planprogram.
Vi anser att detta borde vara självklart i en välfungerande kommunal organisation. Vi inser också att den eller de som besitter den här kompetensen inte kommer att ha någon särskilt lätt uppgift. Det kommer att finnas gott om starka påtryckare både inom och utanför den kommunala förvaltningen med egna lösningar och ibland även med egenintresse om var t.ex. exploatering ska ske.
4. Ett natur- och miljövårdsråd
Under rubriken Naturvårdsorganisation finns förslag om att inrätta ett natur- och miljövårdsråd bestående av politiker, tjänstemän och representanter för ideella föreningar.
Vi anser att ett sådant råd kanske kan bidra till en ökad dialog och en ökad förståelse för
naturvårdsproblemen inom kommunen. Vi är en organisation som har drygt 3.500 hushåll som medlemmar i Haninge och drygt 2.000 hushåll som medlemmar i Tyresö.
Vi aspirerar preliminärt på att vara representerade i ett sådant råd.
5. Strandskyddet
Under Fysisk planering anges bl.a. som angelägen uppgift för Stadsbyggnadsnämnden att utveckla instruktionen Vägledning för strandskyddsbedömning till en policy som ska antas av kommunfullmäktige. Vi emotser en remiss i detta ärende.
Vi tycker att det är en synnerligen angelägen uppgift att styra upp arbetet med dispenser från strandskyddet. Den som följt utvecklingen i skärgården inser att strandskyddet under många år inte kan ha varit en prioriterad angelägenhet inom Haninge kommun. Det har byggts som aldrig förr i Haninges skärgård. Bryggorna har blivit större och större. De tidigare fritidshusen har blivit större och större. Kilometervis med stränder har exploaterats. En död hand ska naturligtvis inte läggas över skärgården men allemansrätten har under många år satts på undantag. Allt har skett med politikernas goda minne. Förr skulle fritidshusen smälta in i omgivande natur och synas så lite som möjligt. Nu ska husen i allt för många fall synas så mycket som möjligt. Grötskär med sitt väl synliga nybyggda hus om 230 kvm vid stranden och sina bortsprängda berghällar kommer för sjöfarare i långliga tider stå som en väl synlig symbol för en sorglig epok i Haninges strandskyddshistoria.
3
Ett aktuellt ärende för Haninge kommun är Aspö där ägaren enligt en byggplan från 1957 vill bygga 23 fritidshus. Den första strandskyddslagen infördes 1952 och lagen har ändrats flera gånger därefter och senast 2009. En mer än 50 år gammal byggplan som inte har realiserats borde inte nu kunna aktualiseras. Ett eventuellt byggande här borde ske enligt dagens kriterier.
Den information som numera finns om strandskydd på kommunens hemsida inklusive den vägledning för strandskyddsbedömning som antagits av stadsbyggnadsnämnden i november 2011 borde, såvitt vi nu kan bedöma, vara steg i rätt riktning. Det återstår dock att se hur detta omsätts i praktiken. Vackra ord döljer tyvärr inte sällan en helt annan verklighet.
6. Skydd av natur
Under rubriken Skydd av natur omnämns Forsla kärr och Högstaskogen som skyddsvärda och med höga naturvärden. Vi anser det angeläget att omvandla dessa till naturreservat när det närliggande Albyberg håller på att förändras till ett industriområde.
Under samma rubrik omnämns även området mellan Hemfosa och Träsksjön som ett tänkbart naturreservat något som vi gärna ställer oss bakom.
Under samma rubrik tas frågan upp om vad som ska göras när markanvändning ändras
exempelvis vid avslutning av täkter. Vid Hanvedsmossen längst i väster har torvtäkten avslutats eller håller på att avslutas. Här ska i stället dumpas schaktmassor och kanske även muddermassor från arbetena med Norvikshamnen. Man kan ifrågasätta det lämpliga i att restaurera dessa marker med användning av schakt- och muddermassor. Det är ju ändå områden med stora grundvattentillgångar. Vi anser att det antagligen är bättre att naturen själv får läka såren från tidigare exploatering.
Vi ifrågasätter all den täcktverksamhet (grus och torv) som förekommer i och runt Pålamalm. Dessa kan inte vara försvarliga med hänsyn till de vattentäkter som finns i området. Vattentäkter som vi kan komma att få stort behov av i framtiden.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2012-10-29 1 (/4)
Haninge kommun
Kommunstyrelseförvaltningen
Miljönämnden
136 81 Haninge
Remissvar 1: Naturvårdsplan för Haninge
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av Naturvårdsplanen för Haninge. Vi har haft begränsad tid att behandla remissen eftersom den sänts till Riksförbundet i Sollentuna där den blev liggande under semestertiden. Vi får ett 20-tal remisser varje år från Haninge kommun oftast från stadsbyggnadsförvaltningen. Dessa sänds direkt till Haninge-Tyresökretsen och undertecknad som fördelar dessa till dem inom styrelsen som ska handlägga respektive remiss.
Vi tar i detta yttrande endast upp en fråga om Tyresta nationalpark som vi tycker har ett otillfredsställande skydd för de delar som ligger i Haninge kommun. Frågan om hur detta riksintresse påverkas av alltför närliggande bebyggelse finns inte belyst någonstans.
Vi återkommer inom remisstiden med ytterligare synpunkter på naturvårdsplanen i separat skrivelse.
2. Tyresta – bra skydd i norr, öster och söder
Den första frågan gäller Tyresta nationalpark. I Länsstyrelsens förslag till beslut angående Tyresta naturreservat står följande i remisshandlingarna från juni 2012.
”Syftet med Tyresta naturreservat ska vara att bevara och vårda ett stort tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer samt växt- och djurliv.
Naturreservatet ska fungera som en skyddszon för den angränsande nationalparken.
Skyddet av området ska bidra till att uppnå gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv som förekommer i området.”
2
3. Tyresta – mindre bra skydd i väster
Nationalparken har, som framgår av ovanstående, ett bra skydd i norr, öster och söder. Något motsvarande skydd mot framträngande bebyggelse från väster finns dock inte.
Här finns fortfarande glest bebyggda områden mellan de mer bebyggda delarna av norra Haninge och nationalparken. I översiktsplanen från 2004 klassades obebyggda skogs-områden i detta mellanliggande område som tätortsnära grönområden. I Vendelsöbered-ningens Utvecklingsplan för Vendelsö antagen 2010 har dock delar av dessa tätortsnära grönområden föreslagits lämpliga för bebyggelse.
I utvecklingsplanen finns en några hundra meter bred och ett par kilometer lång markremsa avsatt som buffertzon längs nationalparkens nordvästra gräns.
Längre västerut har större delen av de obebyggda områdena runt sjöarna Lycksjön, Svartsjön och Ramsjön förklarats som strandskyddsområde. Detta har inte hindrat att en markägare för några år sedan trots då gällande strandskyddsregler helt lagligt kunnat bygga en maskinhall vid stranden av Lycksjön och dessutom låta tippa stora mängder schaktmassor på sluttningen ned mot Lycksjön. Tippningen pågick under nära 10 år till några år in på 2000-talet.
Den av Vendelsöberedningen angivna buffertzonen och det markerade strandskyddsområdet är enligt vår mening otillräckliga som skydd för nationalparken.
4. Bebyggelsen tränger på från väster
Vi har i många år i olika sammanhang i skrivelser till Haninge kommun föreslagit att obebyggda delar av området mellan Vendelsös mer bebyggda delar och nationalparken bör förbli obebyggda. Hela detta mellanliggande område bör utgöra en glest bebyggd buffertzon till Tyresta nationalpark. Delar av området som t.ex. det runt Svartsjön, det mellan Ramsjön och Lycksjön med Nordankärrsberget, skogsområdet mellan Tutviken och Högdalen/Österäng samt skogsområdet mellan Bondvägen och Lyckebyn bör antingen tillföras naturreservatet eller alternativt fortsätta att vara klassade som tätortsnära grönområden.
De uppräknade områdena är obebyggda privatägda skogsområden som ägarna säkert gärna skulle vilja bebygga. En tomt i omedelbar närhet till naturreservat och nationalpark torde vara guld värd. Vendelsöberedningen har i Utvecklingsplanen för Vendelsö föreslagit ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bebyggelse. Två av dessa, ligger nära nationalparken. Här finns långt framskridna planer på att bygga 150 villor
3
5. Ifrågasatt bebyggelse
Kommunfullmäktige i Haninge har hösten 2010 med en rösts övervikt antagit Vendelsöberedningens utvecklingsprogram för Vendelsö innehållande, som nämnts, förslag om ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bostadsbebyggelse. Ett par av dessa, Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6, ligger i närheten av nationalparken och inom den ovan föreslagna skyddszonen. Utvecklingsprogrammet har i denna del ifrågasatts bl.a. på grund av att beredningens ordförande inte hade uppgivit för medlemmarna i beredningsgruppen att han själv var ägare till ett av dessa områden. Detta uppdagades först när programmet färdigställts. Det hade varit riktigare att göra om utredningen under en ny ordförande innan planprogrammet förelades kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsen i Haninge (KS) har i maj 2011 uppdragit åt stadsbyggnadsförvalt-ningen att undersöka möjligheterna att bebygga dessa två områden. KS:s beslut är märkligt. Man prioriterar planering av de två områden i utvecklingsprogrammet som kommunikationsmässigt ligger i särklass mest avigt till. De ligger i en utkant av kommunen långt från service i form av skolor, vårdcentral, arbetsplatser och allt man behöver för hushållet. Beroendet av bil blir stort samtidigt som infartsparkeringarna vid Gudö redan i dag är överfyllda och inte går att bygga ut mer. Prioriteringen av dessa två områden strider helt mot intentionerna i RUFS 2010 där mer centralt belägna områden bör prioriteras med tillgång till kollektivtrafik eller där sådan lätt går att bygga ut. Det finns gott om sådana områden i såväl Vendelsö som i det närliggande Norrby.
Beslutet innebär samtidigt att man belönar en politikerkollegas tveksammma beteende i beredningsskedet med en osedvanligt snabb handläggning av hans ärende. En detaljplan beräknas vara klar redan hösten 2013 om planprogrammet antas nu under hösten.
6. Finansiering?
Ett skäl för att bygga i de två områdena kan möjligen vara att få ett större underlag för finansiering av en ombyggnad av Bondvägen som enligt kommunens planer även ska kompletteras med en gång-/cykelbana. Vi anser att ombyggnaden är angelägen men att den bör betalas av kommunen, i rimlig omfattning av fastighetsägarna längs vägen samt genom att kommunen söker EU-bidrag och/eller statliga bidrag för del av kostnaden.
Vi inser givetvis att finansieringen kan vara ett problem. Det finns inte pengar till allt.
Vi tycker dock att man inte ska lösa ett problem genom att kanske skapa ett annat för den närliggande nationalparken. Parken är dock ett riksintresse och det främsta naturområdet i regionen med stor besöksfrekvens.
4
7. Vad tål parken?
I inledningen konstaterades att nationalparken har ett bra skydd i norr, öster och söder.
I väster är skyddet, som framgår av ovanstående, mer britsfälligt.
I det mellanliggande området finns i dag vid Höjden, Västeräng, Högdalen, Österäng och Forsen c:a 250 fastigheter med gångavstånd till nationalparken. Flertalet är numera permanentbebodda. Vid Lyckebyn finns ytterligare 140 fastigheter med gångavstånd till nationalparken. Drygt 50 % är permanentbebodda. Flera gränsar direkt till parken. Enligt det tidigare omnämnda planprogrammet kan ytterligare 150 villor komma att byggas i anslutning till Bondvägen och med gångavstånd till nationalparken.
Det har, vad vi känner till, inte gjorts någon oberoende utredning om nationalparken kan komma att påverkas negativt om ytterligare bebyggelse tillkommer i närområdet. Vendelsöberedningen har i rapporten 2010 inte tagit upp den frågan och den tas inte heller upp i förslaget till planprogram för Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6. I den nu föreliggande naturvårdsplanen är frågan inte heller aktualiserad.
8. Slutkommentar
Vi yrkar att Haninge kommun beaktar våra synpunkter. En utredning bör genomföras som belyser frågan om problem uppkommer för parken om ytterligare bebyggelse tillkommer i närområdet samt vilket skyddsbehov som föreligger. I avvaktan på en sådan utredning bör arbetet med det aktuella planprogrammet uppskjutas.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2012-10-09 1 (4)
Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Stockholms län
Enheten för naturvård
106 48 Stockholm Bos 22067
104 22 Stockholm
Dnr NV-11-759-11 Dnr 512-2010-9813
Remissvar:
Förslag till föreskrifter för nationalpark och naturreservat, reservatsbeslut och gemensam skötselplan avseende Tyresta nationalpark och naturreservat
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av rubricerade förslag. Vi har ca 5.700 hushåll som medlemmar i Haninge och Tyresö kommuner. Det finns ett djupt intresse bland våra medlemmar för såväl nationalparken som naturreservatet. Vi har följande synpunkter på förslagen.
2. Sammanfattning
Vi har ingenting att erinra mot föreskrifterna för nationalparken eller föreskrifterna för naturreservatet.
Vi anser att den i reservatsbeslutet föreslagna utvidgningen av naturreservatet med vatten och landområden är bra. Utvidgningen borde dock ha omfattat fler landområden i väster där nationalparken saknar skydd mot framträngande bebyggelse (se punkt 3).
Vi har ingenting att erinra mot förslaget till gemensam skötselplan men har önskemål om en mindre bil- och cykelparkering vid Höjden och förbättring av en gångstig i den nordvästra delen av reservatet (se punkt 4).
2
3. Reservatsbeslutet
3.1. Nationalparken behöver skydd även i väster
I Länsstyrelsens bifogade förslag till beslut står följande på sidan 2:
”Syftet med Tyresta naturreservat ska vara att bevara och vårda ett stort, tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer samt växt- och djurliv. Naturreservatet ska fungera som en skyddszon för den angränsande nationalparken. Skyddet av området ska bidra till att uppnå gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv som förekommer i området”.
Naturreservatet ger nationalparken skydd i norr, öster och söder. Något motsvarande skydd mot framträngande bebyggelse från väster finns dock inte. Här finns fortfarande glest bebyggda områden mellan de mer bebyggda delarna av norra Haninge och nationalparken.
Vi har i många år i skrivelser till Haninge kommun framfört att obebyggda delar av dessa områden bör förbli obebyggda. Hela detta mellanliggande området bör enligt vår mening utgöra en glest bebyggd skyddszon för nationalparken. Delar av området som t.ex. det runt Svartsjön, det mellan Ramsjön och Lycksjön med Nordankärrsberget, skogsområdet mellan Tutviken och Högdalen/Österäng samt skogsområdet mellan Bondvägen och Lyckebyn bör enligt vår mening tillföras naturreservatet. Ett alternativ är att dessa områden får fortsätta att vara tätortsnära grönområden som de är klassade enligt 2004 års översiktsplan.
3.2 Ifrågasatt bebyggelse
Kommunfullmäktige i Haninge har hösten 2010 med en rösts övervikt antagit Vendelsöberedningens utvecklingsprogram för Vendelsö innehållande förslag om ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bostadsbebyggelse. Ett par av dessa områden, Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6, ligger i närheten av nationalparken och inom den ovan föreslagna skyddszonen. Utvecklingsprogrammet har ifrågasatts på grund av att beredningens ordförande inte hade uppgivit för medlemmarna i beredningsgruppen att han själv var ägare till ett av dessa områden. Detta uppdagades först när programmet färdigställts. Det hade varit riktigare att göra om utredningen under en ny ordförande
innan planprogrammet förelades kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsen (KS) i Haninge har i maj 2011 uppdragit åt stadsbyggnads-förvaltningen att undersöka möjligheterna att bebygga dessa två områden. KS:s beslut är märkligt. Man prioriterar planering av de två områden i utvecklingsprogrammet som kommunikationsmässigt ligger i särklass mest avigt till. Samtidigt belönas ett tveksamt beteende i beredningsskedet. En detaljplan beräknas vara klar redan hösten 2013 om planprogrammet antas nu under hösten.
3
3.3. Byggnation nära nationalparken?
Haninges stadsbyggnadsförvaltning arbetar f.n. med ett planprogram för de två områdena där eventuellt 150 villor ska byggas. Planprogrammet har varit på remiss under sommaren 2012. De närmaste villorna kommer endast att ligga några hundra meter från nationalparksgränsen. Områdena ligger som nämnts kommunikationsmässigt avigt till i en utkant av kommunen långt från service i form av skolor, vårdcentral, arbetsplatser och allt man behöver för hushållet.
I närheten ligger ett gammalt fritidshusområde - Lyckebyn - från 1930-talet om 140 fastigheter. Drygt 50 % av dessa bebos permanent. Flera gränsar direkt till national-parken. Lyckebyns närhet till parken är inte mycket att göra åt. Men varför spä på problemen för parken genom att bygga ytterligare bostadsområden i parkens omedelbara närhet. Den närliggande relativt orörda delen av nationalparken risker att i än högre grad än i dag bli ett närströvområde. Utvecklingsprogrammet innehåller gott om lämpligare och mer centralt belägna områden att bygga på.
Ett skäl för nybyggnation är att få ett större underlag för finansiering av en ombyggnad av Bondvägen som enligt kommunens planer även ska kompletteras med en gång-/cykelbana. Vi anser att ombyggnaden är angelägen men att den bör betalas av kommunen, i rimlig omfattning av fastighetsägarna längs vägen samt genom att kommunen söker EU-bidrag och/eller statliga bidrag för del av kostnaden.
./. Vi har motsatt oss Haninge kommuns planer i särskilt yttrande som bifogas. Vi anser området olämpligt för byggnation av följande skäl:
- närheten till Tyresta Nationalpark
- perifert beläget område som medför stort beroende av bil
- trafikproblem
- kommer att sakna kollektivtrafik
- strider mot intentionerna i RUFS 2010.
Man ska inte lösa ett problem genom att skapa ett annat. Det handlar dock om ett riksintresse.
4
4. Skötselplanen
4.1 Mindre parkeringsplats vid Höjden
Enligt skötselplanen finns en informell entré till Tyresta vid Höjden som nås via Tutviksvägen och Bondvägen. Här lät Skid- och Friluftsfrämjandet bygga en raststuga redan på 1930-talet. Den används tyvärr inte längre och håller på att förfalla. Besöksfrekvensen var säkert större då än den är i dag. Det finns dock behov av en mindre parkeringsplats i anslutning till Bondvägens vändplan vid Höjden. Det råder parkeringsförbud på vändplanen. Parkering på den smala Bondvägen är inte särskilt lämpligt varför parkering oftast sker i vändplanens ytterkanter. Vi har tidigare framfört detta önskemål till Haninge kommun. Önskemålet har mottagits positivt och vi ser fram mot ett förverkligande.
4.2 Gångväg mellan Gammelströmmen och Fiolvägen
Från bron över Gammelströmmen till Fiolvägen går en gångstig som utgör en del av ett populärt gångstråk runt Långsjön. Stigen blir i lägre partier söndertrampad vid våt väderlek. Vi har tidigare framfört önskemål om att stigen bör förbättras i likhet med vad som skett på den norra sidan av sjön.
5. Slutkommentar
Vi hemställer att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen samt i förekommande fall Stiftelsen Tyrestaskogen beaktar våra synpunkter.
Med vänliga hälsningar
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
08-776 21 14
För kännedom:
Stiftelsen Tyrestaskogen
Villaägarna Haninge Tyresökretsen (Villaägarna)är Tyresös största förening med drygt 2000 anslutna medlemshushåll. Vi har tagit del av planhandlingarna i samrådsskedet med beteckningen ”Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun”. Villaägarna har granskat planhandlingarna, och ger här våra synpunkter.
”En översiktsplan ska vara vägledande för kommunens långsiktiga utveckling och ange grunddragen för utveckling och användning av mark och bebyggelse”.
Handlingarna som skickats ut till alla hushåll i Tyresö kommun är mycket omfattande och innehåller bra information om dagens Tyresö. Villaägarna har ägnat mycket tid för att ta del av materialet i handlingarna, men konstaterar tyvärr att det finns allvarliga brister vad gäller läsbarheten.
Kartorna är till övervägande del oläsliga eller mycket svårlästa, eftersom de är för små. En del kartor och diagram är dessutom obegripliga, då färger och symboler inte är distinkta och möjliga att skilja från varandra. Vi bedömer också att handlingarna är så omfattande att allmänheten knappast orkar läsa dokumenten. Efter en egen muntlig liten enkät bedömer vi att storleksordningen någon procent av de som fått planhandlingarna har orkat läsa materialet, man har storknat inför omfattningen. Ambitionen att de utskickade handlingarna skall bidra till en bred demokratisk förankring av planprocessen, uppnås därför inte. Efter att vi påpekat bristerna för kommunen har kartorna kommit ut på kommunens hemsida i ett större mer läsbart format.
Målsättningen att handlingarna skall vara förslag till ny översiktsplan i ett samrådsskede, uppfylls inte enligt vår bedömning, eftersom de tre alternativen till framtida utveckling som presenteras i handlingarna inte är tillräckligt konkreta för att kunna betecknas som samrådsförslag till ny översiktplan. Vi tycker att handlingarna närmast är en ambitiös informations- och idéskrift om Tyresö nu och Tyresö 20 år framåt.
Grafiska sammanfattningar av de tre utvecklingsalternativen, ”Sammanhållet”, ”Stad och land”, och ”Jämförelsealternativet”, presenteras i så kallade ”värderosor”, som skall bedöma ”hållbarheten” av alternativen utifrån flera perspektiv. Värderosorna i planhandlingarna sägs närmast vara en utökad miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där det nollalternativ som skall finnas i en MKB omdöpts till ”Jämförelsealternativet”.
Hållbarhet har blivit ett modeord från bedömningar som används i ekonomiska, ekologiska och sociala sammanhang, men som tyvärr ofta missbrukas. Hur bedömer man”hållbarheten” i ”Kultur och möten”, ”Trygghet” , ”Rättvisa och jämlikhet”, ”Hälsa”, ”Sysselsättning och näringsliv” och ”Boendemiljö”?
Enligt samrådshandlingarna är en miljökonsult med biologkompetens med två medarbetare, som också har miljöprofil i kompetensen, ansvariga för värderosornas bedömningar och kvalitetskontrollen av resultatet. Villaägarna anser att de subjektiva värderingarna i värderosorna gör att de blivit vilseledande, när man värderar och jämför de tre alternativen för kommunens utveckling.
Villaägarna avstår från att svara på webbenkäten, då vi är kritiska till hur frågorna ställs och också frågande inför hur resultatet kommer att användas för det fortsatta planarbetet.
Fig 1. Källa KTH. Två olika sätt att bedöma hållbarhet. Bedömningarna i värderosorna i samrådshandlingarna verkar närmast ha skett som i den högra bilden som ett resultat av att samtliga ansvariga för hållbarhetsbedömningen i värderosorna har en miljöekologisk kompetensprofil. Villaägarna anser att en bedömning enligt den vänstra bilden är att föredra.
Villaägarnas synpunkter på översiktplanen
Fler invånare
Villaägarna anser att en relevant fråga är inte bara var och hur folk skall bo i kommunen, utan också, hur mycket befolkningen bör och kan öka. En befolkningsökning på 20 000 invånare fram till 2035, som nämns i planhandlingarna, är en utveckling som vi starkt ifrågasätter. Erfarenheter från t.ex. Södertälje kommun som haft en liknande befolkningsökning förskräcker. Hög arbetslöshet, stora sociala problem, segregation och extremt hög kriminalitet är resultatet.
Byggande
Det påstås att det finns lite bebyggbar mark för bostäder i kommunen speciellt i centrumnära lägen. Vi tycker att industriområdet vid Vintervägen nära Tyresö centrum borde kunna flyttas för att bereda plats för många centrumnära bostäder med tillgång till bra kollektivtrafik. Skrubbaområdet bör införlivas i Tyresö kommun. Området lämpar sig väl för industriverksamhet.
Villaägarna anser att byggande av bostäder och centrumverksamhet bör ske främst vid Tyresö centrum, Alléplan, Strandtorget och till begränsad del i Trinntorp. Bostäder som är flera våningar högre än närliggande villor skall inte tillåtas när villasamhällen förtätas.
En vision som kommunen har är att antalet invånare som störs av trafikbuller skall minska. I praktiken verkar man dock försöka nå visionen främst genom att man höjer riktvärdena för när man är bullerstörd samt genom att införa undantag från riktvärdena, s.k avstegsfall. Villaägarna anser att när man t.ex. planerar att förtäta genom att bygga bostäder med fasaden några meter från Tyresövägen eller Vendelsövägen blir det gravt bullerstört, alltså helt emot visionen.
Trafikförsörjning
I samrådshandlingarna sjungs generellt cykel- och kollektivtrafikens lov. Privatbilismen beskrivs främst som en miljöbov och trängselskapare. Vi uppskattar att år 2035 kommer merparten av alla bilar som säljs att vara eldrivna, med nära nollutsläpp av koldioxid från fossila källor. Vi bedömer att en stor andel villahushåll år 2035 kommer att ha två bilar, varav minst en är eldriven. I planhandlingarna beskrivs hur man ska begränsa bilanvändningen genom att begränsa parkeringsmöjligheterna och införa andra restriktioner. Det är vi generellt emot.
Villaägarna anser att speciellt arbetsresor skall ske snabbt och tillförlitligt, det duger t.ex. inte att komma för sent till jobbet var och varannan dag beroende på trafikstrul. Infartsparkeringar behöver byggas så att fler kan välja kollektiv transport till sitt arbete. Att cykla är bra för konditionen, och även för folkhälsan, om man inte kör omkull i snömodden eller grussträngen med ett barn i cykelsitsen och två matkassar på styret. Fler invånare i kommunen betyder ökad trafik. Vägarna och övrig infrastruktur måste klara den ökande bil- och busstrafiken. Det räcker inte att bara bygga gång och cykelbanor.
Trafikförsörjningen för Brevikshalvön öster om Strandtorget är ett speciellt problem. Bussarna har svårt att ta sig fram på vintern. SL är väl medveten om problemet men skriver att de kommer att fortsätta att köra med normalstora bussar som har sommardäck och som inte har drivning på tillräckligt många hjulpar för att klara ishala backar. Ett alternativ för att öka framkomligheten och säkerheten är att bygga om vägarna så att SL:s normala bussar kan ta sig fram. Villaägarna bedömer att kostnaderna för en sådan vägombyggnad skulle bli orealistiskt hög räknat per boende på Brevikshalvön. Villaägarna får intrycket att SL är ”sig selv nok”. Vi uppmanar kommunen att med kraft driva frågan om robustare bussar anpassade för Brevikshalvön.
Vi efterlyser bättre vägförbindelser och kollektivtrafik mot Älta och Sickla (väg 260). När Österleden kommer på plats kan man ta sig vidare norrut och mot Värmdö utan att behöva belasta Nynäsvägen och Essingeleden. Om inte Österleden byggs snart bedömer vi att Nynäsvägen kommer att bli en trafikpropp med svåra framkomlighetsproblem även för kollektivtrafiken.
Ekonomin i olika transportslag tycker vi behöver belysas. Det är inte billigt att åka kollektivt. Kostnaden för ett månadskort med SL i Tyresö är ca 800 kr för en person. För tre personer i ett hushåll blir summan 2400 kr per månad vilket är ungefär samma kostnad som för att använda en liten bil. Den verkliga kostnaden för tre personer att åka kollektivt är egentligen ca 5000 kr per månad eftersom SL:s trafik är skattesubventionerad till ca 50 %. Bilägarna betalar 10-15 kr per mil i skatter som räcker för att finansiera all vägbyggnad och allt vägunderhåll i Sverige.
Tunnelbana från Tyresö centrum mot Stockholm tror vi inte alls på. Busstransporter har flera fördelar genom sin flexibilitet, ekonomi och robusthet. Framtidens bussar kommer troligen att vara helt eldrivna eller av s.k. hybridtyp d.v.s. de har både en förbränningsmotor och en elektrisk motor driven av ett batteri och t.ex. strömavtagare liknande de gamla elektriska ”trådbussarna”.
Skärgård och vatten
Tyresö definierar sig själv som skärgårdskommun, men saknar en kommersiell marina som kan ge service till båtägare. En sådan marina tycker vi att det skall beredas plats för.
Vattenkvalitén är ett problem i Kalvfjärden som tillförs för mycket näringsämnen och andra föroreningar. Erstaviken har bra vattenkvalité bortsett från tillfällen när Nacka kommun dumpar stora mängder avloppsvattnen från sitt kommunala avlopp orenat direkt ut i viken. Näringsämnena och föroreningarna i Kalvfjärden kommer huvudsakligen från Tyresån som mynnar i fjärden. Att minska de skadliga utsläppen från Tyresån bör prioriteras för att ordentligt förbättra Kalvfjärdens vattenkvalité.
Villaägarna Haninge-Tyresökretsen
Enligt uppdrag
Gert Bjarnholt
Sören Mattson
Christer Holmberg
e-post: gertbjarnholt@hotmail.com
Tel: 070-7502322
Vendelsö 2015-08-31 1(4)
Haninge kommun
Stadsbyggnadsförvaltningen
Plan
136 81 Haninge
Remissvar: Översiktsplan 2030
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av remisshandlingarna, som innehåller en bra och översiktlig beskrivning av det nuvarande Haninge och vad vi kan vänta oss framöver. Det står helt klart att kommunen står inför stora utmaningar när det gäller här aktuella frågor avseende bostadsbyggande, vägar, trafik och miljö. Vi håller med om mycket i rapporten men inte allt som framgår av efterföljande synpunkter.
2. Bra planeringsunderlag men finns resursen?
Frågan är om den kommunala förvaltningen har de resurser som behövs för att leva upp till alla regionala och kommunala visioner och målsättningar. Det finns anledning att tvivla på detta när man ser hur detaljplanering kan dra ut på tiden. Det kan ta 10 år från beslutet till dess spaden kan sättas i jorden. Även genomförandet kan ta tid. Det finns gott om exempel. Vid t.ex. genomförandet av detaljplanen för Gudö påbörjades arbetet med vägar och VA endast några få månader innan de första byggloven skulle börja ges. Detta medförde stora förseningar, ökade kostnader för kommunen och mycket besvär för enskilda. Gatukostnaderna hade här som i flera andra fall grovt underskattats. Prognosen angående den väntade trafikökningen var grovt underskattad. Detaljplanerna för Bondvägen-Forsen och norra delen av Norrby är två andra exempel där kunskapen om det kommunala VA-nätets kapacitet visade sig bristfällig. Båda projekten fick avbrytas och har säkert kostat resurser som kunde ha gjort större nytta på andra håll. Kommunen har under flera år haft återkommande problem med långa handläggningstider av bygglov.
Den VA-plan, som varit ute på remiss, bör väsentligt ha ökat kunskapen om VA-nätet varför sådana misstag kan undvikas i framtiden.
3. Bra målsättning men med dåliga avvikelser
Vi delar målsättningen att kommande bebyggelse ska lokaliseras i centrala lägen där det finns kollektivtrafik eller sådan lätt går att bygga ut. Den utbyggnad som f.n. sker i Vega, förändringarna i Handens centrum, planerade förändringar i Brandbergen, Norrby, Vendelsö, Tungelsta m.fl ligger väl i linje med denna målsättning.
Haninge kommun har flera omvandlingsområden där många boende länge väntat på att få bygga ut och få kommunalt VA. Ett av dessa är Norrby, centralt beläget mellan Gudöbroleden och väg 73 och nära järnvägen. Här finns möjlighet att förtäta både med villor, radhus och flerbostadshus. Här som på andra håll drar planeringen ut på tiden. Orsaken tycks även här ha varit otillräcklig kunskap om VA-nätets kapacitet.
Vi anser att man från kommunens sida gör klart onödiga avsteg från målsättningen var bebyggelse ska lokaliseras. Detaljplanen för Bondvägen-Forsen är ett sådant område, obebyggt men perifert beläget. Detaljplanen för Gudö 13:1 och 15:1 är ett annat. Sådana här avsteg skäl resurser från andra mer angelägna projekt. Den här typen av områden borde inte få byggas ut om det inte går att ordna tillräckligt med infartsparkering. Så är inte fallet med något av dessa projekt.
4. Trafik, buller m m
Den utbyggnad som skett har genererat mycket trafik på våra huvudleder och då särskilt på väg 73 som utgör en bullrande barriär genom Haninge från norr till söder. Huvudvägarna genom våra bostadsområden är oftast hårt belastade med trafik. Stora delar av befolkningen är helt beroende av bil inte bara för arbetsresor utan kanske i ännu högre grad för resor som krävs för att även få livet efter arbetstidens slut att fungera. Ett mer utpräglat byggande i centrala miljöer med god tillgång till välfungerande kollektivtrafik kan kanske i framtiden dämpa denna utveckling.
I kapitlet buller finns förslag om att göra avsteg från gällande riktvärden för buller i centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik i enlighet med den praxis som utvecklats i Stockholm.
Vi anser inte att gällande riktvärden ska ändras åtminstone inte i den riktningen. Det är bullret som ska åtgärdas i första hand genom sänkt hastighet och
kontroll av att denna inte överskrids. Andra åtgärder är tyst asfalt, bullervallar, bullerplank, nedgrävda vägbanor och förträngningar av olika slag.
5. Kommunikationer och huvudleder
En viktig förutsättning för om målsättningen med ett minskat bilåkande ska bli verklighet är väl fungerande kommunikationer, lokalt i Haninge och mot vår omvärld.
Tåg och bussar måste komma i tid något som alltför ofta fallerar främst för den spårbundna trafiken.
Södertörnsleden eller som den nu kallas Tvärförbindelse Södertörn måste byggas färdig den sista biten fram till E4/E20. På samma sätt som Förbifart Stockholm bör leden dras i tunnel under känsliga naturområden. Sådana här leder blir ofrånkomligt barriärer i landskapet.
Vi ställer oss inte helt avvisande till att utreda en dragning av Spårväg Syd till Haninge men frågan är om inte fler busslinjer skulle vara ett både billigare och bättre alternativ.
6. Gör Tyresta och Drevviken mer tillgängliga.
Inom Haninge kommun finns stora delar av Tyresta nationalpark och naturreservat. I Tyresö kommun finns åtminstone sex entréer till denna klenod med mindre parkeringsplatser. I Haninge finns endast en, den vid Tyresta by. Önskemål om fler mindre parkeringar vid naturliga entréer till nationalpark och reservat har tidigare framförts till beredningen och har nu resulterat i en skrivning som anger att anläggandet av sådana ska ses som positivt. Vi ser fram emot ett förverkligande av detta. Ett annat framfört önskemål är en gång-/cykelväg mellan Östra Strandvägens vändplan och Vikvägen som komplettering till den gång-/cykelväg som kan bli aktuell längs Drevviken när Norrby planeras.
7. Slutkommentar
De problem vi pekat på ska inte lastas någon enskild person. Vår uppfattning är att de vi kommit i kontakt med har uppträtt och verkat professionellt. Pensionsavgångar och svårigheter att rekrytera har säkert bidragit till problemen. De finns dock anledning tro att den kommunala verksamheten skulle behöva reformeras.
I avsnitt 4 ovan har vi tagit avstånd från förslaget om att kunna göra avsteg från gällande gränsvärden för buller. Vi skulle vilja ha ett möte om den här frågan med ansvariga politiker och tjänstemän.
Med vänliga hälsningar
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2013-02-28 1 (2)
Centerpartiet i Haninge
Att. Raymond Svensson
Haninge kommun
136 81 Haninge
Orättvist uttag av gatukostnader
Vi har tidigare tillställt dig flera skrivelser om orättvisorna och orimligheterna i nuvarande system för att ta ut gatukostnader i samband med detaljplanering. Det kan inte vara rimligt att en beräknad gatukostnad efter 5-6 år har ökat med 140 %. Kan man vältra över kostnaderna på någon annan finns inget incitament att effektivisera verksamheten. Varningsklockor borde ringa i alla politikers öron. Detta verkar i vart fall ha skett inom regeringskansliet. I Plangenomförandeutredningens betänkande hittar vi bl.a. följande förslag om ändring av Plan- och Bygglagen (PBL).
”Vi föreslår att betalningsskyldighet för gatukostnadsavgifter ska inträda när den gata eller allmänna plats som ersättningen avser kan användas för sitt ändamål. Ägare till redan bebyggda fastigheter för huvudsakligen bostadsändamål som redan har tillgång till gatunätet blir dock betalningsskyldig först när bygglov beviljas för tillkommande byggrätter enligt detaljplan.”
Den föreslagna ändringen grundar sig på en mångårig massiv kritik av den nuvarande PBL som ger kommunen rätt att ta ut gatukostnader utan några hämningar. En sådan ändring, om den nu kommer till stånd, skulle ge ett för den enskilde betydligt rättvisare och mer förutsägbart system.
Vi tog upp frågan med dig efter föreningsmötet den 14 februari men fick inte något tydligt svar. Du verkade i vart fall inte se några mer allvarliga problem med den nuvarande modellen. Den innebär dock att många småhusägare kan komma att drabbas av oförutsedda gatukostnader om kommunen beslutar att förbättra vägar i ett område för att möjliggöra busstrafik och/eller framtida exploatering av närliggande områden. Gatukostnader enligt nuvarande ordning går för många inte att undvika och inte ens att förutse. När man flyttar till ett permanentboende i kommunen finns ingen varning på hemsidan och inte heller i den välkomstinformation som lämnas till nyinflyttade. I kommunens gatukostnadsutredningar flaggas inte för att de faktiska kostnaderna kan komma att överstiga de beräknade med 140 % eller mer om det vill sig illa. Inte ens vid Öppet Hus informationen om Gudö hösten 2010 lämnades något besked om vad som nu verkar kunna hända. På särskild fråga försäkrades att beräkningarna var noggrant utförda och skulle komma att hålla även i slutändan.
2
Den kostnad den enskilde drar på sig vid flyttning till ett permanentboende i Haninge kommun måste vara mer förutsägbar. Det får inte vara så att man efter 30 – 50 års permanentboende och skattebetalande får en faktura på gatukostnader på sexsiffriga belopp. Risken är annars att gatukostnaderna kan bli den tuva som stjälper den enskildes ekonomi.
Många känner otrygghet i dagens samhälle med ständiga förändringar i arbetsliv och omvärld. Det är då viktigt att den enskilde åtminstone kan känna trygghet i sitt boende. I vart fall borde det inte vara kommunen som utdelar ekonomiska dråpslag. Någon punkt om ekonomisk trygghet i boendet finner man dock i vart fall inte i Centerpartiets lokala partiprogram – Ett gott och härligt liv i Haninge.
Vi tycker att du och ditt parti bör tänka över situationen och börja verka för en mer rättvisare och mer förutsägbar ordning vid uttaget av kostnader i samband med detaljplanering.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u. Vendelsö Fastighetsägareförening
Ulf Nilson Staffan Gripenfors
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö Flöjtvägen 3, 136 75 Vendelsö
776 21 14 776 24 61
ulf.n.nilson@telia.com honkbay@telia.com
Vendelsö 2013-02-26 1 (2)
Folkpartiet i Haninge
Att. Peter Olevik Dunder
Haninge kommun
136 81 Haninge
Förtäckt skatteuttag
I ett inlägg i landstingsägda Dagens Samhälle skriver du bl.a. att trängselskatter visar vägen mot framtidens samhälle och att de som gör vinster på nyexploateringar i vår växande region också bör vara med och betala för vägar och belysning.
Artikeln utgör ett inlägg i debatten om kommunens tvivelaktiga uttag av gatukostnader som tydligen även kommunföreträdare ser som ett skatteuttag om än i förklädnad som gatukostnader. Trängselskatter är tyvärr nödvändiga i en region som under decennier underlåtit att bygga fler väg- och spårförbindelser för passage av Mälaren och Saltsjön. Stockholm kan naturligtvis inte rymma hur många bilar som helst. Trängselskatt går att undvika genom att välja ett kollektivt trafikmedel. Gatukostnader i nuvarande tappning går dock för många inte att undvika och inte ens att förutse när man flyttar till kommunen. Några varningar finns inte vare sig på hemsidan eller i kommunens välkomstinformation till nyinflyttade. Inte ens i kommunens gatukostnadsutredningar varnas för att de faktiska kostnaderna kan komma att överstiga de beräknade med 140 % eller mer om det vill sig illa. Gatukostnader kan lätt bli den tuva som stjälper den enskildes ekonomi.
Folkpartiet i Haninge skriver i sitt partiprogram att kommunens invånare måste få möjlighet att känna ökad trygghet i sitt boende, på sin arbetsplats eller utbildningsplats, på allmän plats och när man rör sig ute i samhället. Borde inte tryggheten även omfatta den enskildes ekonomi. Det ska inte vara möjligt för beslutsfattare att införa oförutsägbara avgifter som kan kullkasta den enskildes ekonomi.
2
I planområdet Gudö finns många som bott i och betalat skatt till kommunen i 30 – 50 år. Haninges kommunalskatt har i modern tid alltid legat bland regionens högsta. Vi är många som varit med om tider med höga marginalskatter och höga räntor på våra bolån. Vi har också varit med om den kommunala finanskrisen på 1990-talet då kommunens oförmåga att hålla i kostnadsutvecklingen nådde oanade höjder. Då fick skattekollektivet som då även inkluderade oss i Gudö stå för det kommunala bostadsbolagets miljard-skulder. Skulder som fortfarande inte är till fullo betalda. Dagens kommunala oförmåga att hålla i kostnaderna får däremot den enskilde stå för. Nog känns det egendomligt att gå och vänta på en faktura från kommunen på sexsiffriga belopp som inte ens kommunen vet slutsumman på. Det kan inte vara en bra ordning vare sig för kommunen, de kommunanställda eller den enskilde.
Gudö – de centrala delarna – är inte något renodlat fritidshusområde och här finns ingen vägsamfällighet. Kommunen övertog ansvaret för vägarna redan på 1960-talet. Husen längs den nedre delen av bl.a. Tutviksvägen byggdes under åren 1910 – 1940 och har från början varit permanentbebodda. Flera har sedan länge kommunalt VA. Den nedre delen av Tutviksvägen har dessutom gjorts om i modern tid för att klara den växande trafiken och hade god standard för att vara i ett villaområde.
Om kommunen nu vill bygga ut Tutviksvägen och Bondvägen ytterligare för att kunna exploatera innanförliggande områden bör väl den utbyggnaden betalas av dem som kommer att ha nytta av den eller alternativt av skattekollektivet för att få nya skattebetalare till kommunen. Vi betalar gärna skatt och avgifter men de måste vara rättvisa och förutsägbara.
I slutet på artikeln skriver du: ”Dagens system för uttag av gatukostnader har brister och det ligger ett ansvar på oss politiker att hitta rättvisa och förutsägbara system för avgifter som tas ut från medborgare.”
Citatet visar att du erkänner brister och att du och dina politikerkollegor letar efter ett rättvist och förutsägbart system. En bra källa att leta i är Plangenomförandeutredningens betänkande. Läs det särskilda yttrandet, som bifogats betänkandet. Yttrandet har skrivits av förbundsjurist Lena Södersten, som varit Villaägarnas expert i utredningen.
Vi väntar på att du och dina politikerkolleger tar ansvar för den uppkomna situationen.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2013-01-28 1 (3)
Haninge kommun
Kommunstyrelsen
136 81 Haninge
Gatukostnader i detaljplanen för Gudö m fl
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har i skrivelse till kommunstyrelsen i Haninge kommun den 11 januari 2013 begärt att gatukostnaderna slopas i tre nu aktuella planområden – Gudö, Skogs-Ekeby och Kolartorp 1. Orsaken är de orättvisor som uttaget av gatukostnader enligt Plan- och bygglagen (PBL) medför. Vi vill efter samråd med Vendelsö Fastighetsägareförening framföra ytterligare några skäl mot uttag av gatukostnader.
2. Plangenomförandeutredningen.
Den av bostadsminister Stefan Attefall tillsatta Plangenomförandeutredningen kom den
9 januari 2013 med betänkandet ”Ett effektivare plangenomförande”. Utredningen har tillkommit p.g.a. den omfattande kritik som i många år och i flera avseenden riktats mot PBL bl.a. när det gäller gatukostnader. Planprocessen måste reformeras för att få i gång ett ökat bostadsbyggande. Det administrativa förfarandet för uttag av gatukostnader upplevs som betungande och regelsystemet har inte vunnit någon bred acceptans bland berörda fastighetsägare och exploatörer. I utredningen föreslås bl.a. följande:
”Vi föreslår att betalningsskydighet för gatukostnadsavgifter ska inträda när den gata eller allmänna plats som ersättningen avser kan användas för sitt ändamål.
Ägare till redan bebyggda fastigheter för huvudsakligen bostadsändamål som redan har tillgång till gatunätet blir dock betalningsskyldiga först när bygglov beviljas för tillkommande byggrätter enligt detaljplan.”
Lagförslaget om det antas medför en radikal förändring av kommunernas rätt at ta ut gatukostnader och är ett rejält steg i riktning mot en rättvisare lagstiftning. Befintliga fastigheter ska inte betala gatukostnader. Detta ska däremot sådana fastigheter göra som t.ex. tillkommit genom avstyckning. Dessa ska enligt utredningen betala en gatukostnadsavgift liknande VA-avgiften. Avgiften ska på samma sätt som VA-avgiften beslutas av kommunen enligt särskilda regler.
2
3. Gatukostnader bör betalas via kommunalskatten
Vi anser att kommunala gator som alla använder ska betalas av alla via kommunalskatten.
Vi har i vår tidigare skrivelse pekat på en rad uppenbara orättvisor som tillämpningen av PBL medför. Många som bott i Gudö och betalat skatt i Haninge i 30 – 50 år eller mer kan komma att få betala gatukostnader med sexsiffriga belopp. Det känns som ett förtäckt skatteuttag reserverat för ett fåtal. Flera i området har kommunalt VA och bra vägför-hållanden sedan många år och kan p.g.a. den växande trafiken knappast påräkna någon värdeökning av nu pågående åtgärder. Den nedre delen av Tutviksvägens vägkropp gjordes om redan på 1960-talet något som flera av oss varit med och betalat via kommunalskatten. Vi får nu på nytt vara med och betala för att den ska anpassas för framtida busstrafik något som kanske blir aktuellt om 20 år. Utbyggnaden ska även möjliggöra en framtida utbyggnad av bostäder i mer perifert belägna områden. De som i dag bor och verkar i dessa perifera områden, c:a 450 fastigheter och tre hästanläggningar, är också av naturliga skäl de största användarna av huvudvägarna genom Gudö. De har dock också en till beloppet okänd betydande latent skuld att betala när vägarna genom dessa områden åtgärdas om kanske 10 år eller mer. En villaägare med mer normala inkomster vill kunna planera sin privatekonomi efter mer förutsägbara spelregler.
Om lagförslaget i denna del förhoppningsvis går igenom behöver de inte betala några gatukostnader. Fastighetsägarna i en handfull aktuella planområden kommer däremot att få betala betydande belopp för något som i de flesta andra kommuner inte kostar någonting. De kommer kanske också få bevittna hur fastighetsägare i andra framtida planområden slipper betala liknande kostnader. En sådan ordning känns inte värdig ett rättssamhälle. Det som nu sagts om planområdet Gudö gäller i tillämpliga delar även för Skogs-Ekeby och Kolartorp.
4. Slopa gatukostnaderna
Det krävs enligt vår mening en omprövning av tidigare beslut. Beslutet om att ta ut gatukostnader måste ha kommit till utan någon närmare analys av konsekvenserna. Dessa har dock varit kända sedan länge något som tydligt framgår av det ovan nämnda betänkandet. Det har sagts att det inte går att utforma system med millimeterrättvisa. Det är säkert sant. Här handlar det dock inte om millimetrar.
Vi vet att tjänstemän inom förvaltningen med gedigen erfarenhet av detaljplaneprocessen varit emot beslutet om uttag av gatukostnader med hänsyn till de orättvisor och problem detta skulle medföra. De har tyvärr inte, som kollegorna i många andra kommuner, fått gehör för sina invändningar.
3
Vi yrkar att Haninges politiker tänker om och retroaktivt slopar uttaget av gatukostnader i bl.a. de tre planprojekt vi skrivit om.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14,
070-554 21 74,
För kännedom: Martina Mossberg (m), Peter Olevik Dunder (fp), Marie Litholm (kd), Raymond Svensson (c), Anna Melker (mp), Robert Noordh (s) samt Btitta Orring och Mats Lostringer
Vendelsö 2013-01-11
1 (5)
Haninge kommun
Kommunstyrelsen
Att. Martina Mossberg (m)
För kännedom:
Socialdepartementet
Att. Civil- och bostadsminister Stefan Attefall
Gudö – ännu ett havererat planprojekt
1. Inledning
Detaljplanen för Gudö (Tutviksvägen-Bondvägen) omfattar ca 62 hektar och ca 130 fastigheter. Planen medger 151 nya fristående enbostadshus, 21 st grändhus, 32 st flerbostadslägenheter samt en förskola. Den totala gatukostnaden beräknades år 2007 till 40,7 milj kr som fördelades med 77.000 kr för en halv andel (befintlig villafastighet) och med 154.000 kr för en hel andel (fastighet som tillkommer genom avstyckning). Till detta kommer VA-kostnader som för en tomt om 800 kvm uppgår till 196.050 kr. Ett 10-tal fastigheter i Gudö har kommunalt VA sedan tidigare men kan komma att få betala en dagvattenavgift om 20 % av VA-kostnaden.
Arbetet med vägar och VA påbörjades enligt tidplanen i augusti 2011 och beräknades vara klart i oktober 2012. Bygglov skulle kunna begäras fr.o.m. december 2011. Redan i början av januari 2012 låg entreprenören 8 veckor efter tidplanen. Man hade kört fast i oväntat mycket berg på såväl Bondvägen som Ekvägen. I juni kom, efter flera påstötningar, information från kommunen att projektet var kraftigt försenat och inte skulle bli helt klart förrän hösten 2013. Man vädjade samtidigt om att inte begära bygglov förrän man visste när VA kunde vara framdraget till aktuell fastighet. Samtidigt lämnades en prognos angående gatukostnaderna som väntades hålla sig inom 10 – 15 % över de beräknade.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen och Vendelsö Fastighetsägareförening har tagit del av Haninge kommuns informationsskrivelse till Gudöborna den 12 december 2012. Den försening av projektet med ett år som kommunen informerade om i juni väntas bestå medan den då lämnade prognosen om en begränsad kostnadsökning troligen inte håller. Orsaken till försening och kostnadsökningar är som tidigare den oväntat stora bergmängden i området och nu även den ovanligt regniga sommaren och hösten.
2
2. Tre havererade projekt
Här i Haninge har vi nu tre planprojekt som havererat tids- och kostnadsmässigt, nu senast Gudö och tidigare Skogs-Ekeby i Tungelsta samt Kolartorp strax nordväst om Handen. Fler är säkert på väg. Kommunens detaljplanering kan liknas vid ett lotteri med dåliga för att inte säga orättvisa ”vinster”. Många i t.ex. Gudö, som har bott i sina hus i 30 – 50 år, kommer om något år att få fakturor för gatukostnader som kan uppgå till sexsiffriga belopp för något man inte beställt. I Skogs-Ekeby och Kolartorp 1 blev slutsummorna 100 % respektive 140 % över de beräknade efter fem respektive sex år. I Gudö är slutsumman, som nämnts, ännu inte känd men blir troligen betydligt högre än den beräknade.
3. Ett olyckligt beslut som tär på förtroendet
Vi anser att kommunen gör sig själv en stor otjänst genom att ta ut gatukostnader vid detaljplanering. Det medför orättvisor som tär på förtroendet för såväl politiker som förvaltning. Än mer olyckligt är att inte ens sätta en gräns för hur höga gatukostnaderna kan tillåtas bli för den enskilde. Alla har inte obegränsat med resurser att lägga på sitt boende. Långt ifrån alla kan kompensera sig genom att avstycka och sälja del av sin tomt. Den värdestegring man hänvisar till äts upp av den realisationsvinstskatt man får betala vid försäljning. Ett nytt boende i nyproduktion ger i allmänhet en högre månadskostnad.
Förvaltningens tillkortakommanden tycks inte spela någon roll. Det visar på en förfärande brist på omdöme från kommunens sida. Det känns inte som ett värdigt uppträdande av en myndighet. Gator hör till infrastrukturen i kommunen och bör betalas genom kommunalskatten. En kommun som kan vältra över kostnaderna på någon annan behöver inte anstränga sig med att rationalisera och effektivisera sin verksamhet. Den enskilde fastighetsägaren har genom det kommunala monopolet små möjligheter att påverka planeringen och inga möjligheter att påverka valet av entreprenör, kostnader eller själva genomförandet.
Ett enskilt företag som handlar på ett sådant sätt skulle inte överleva länge men en kommun med monopol kan. Det finns kommuner som i vart fall har så kloka politiska företrädare att de tagit beslut om att stå för de gatukostnader som överstiger de beräknade.
4. En lagstiftning med orättvis tillämpning!
Den nuvarande lagstiftningen medför att större delen av Sveriges kommuner inte tar ut gatukostnader. Några kommuner tar ut beräknade gatukostnader. Några bl.a. Haninge tar ut de faktiska gatukostnaderna utan begränsning. En sådan lagstiftning kan i vart fall av den enskilde inte upplevas på annat sätt än som djupt orättvis. Bor man i fel kommun kan detta medföra en merkostnad som i Kolartorp om 225.000 kr för något som i en annan kommun inte kostar någonting.
3
Vad som ingår i begreppet gatukostnader kan skilja sig högst betydligt mellan olika kommuner något som också bidrar till att lagen upplevs som djupt orättvis.
Tillämpningen av lagen inom ett planområde blir även den orättvis något som även kommunens företrädare höll med om vid informationsmötet om Gudö hösten 2010.
Tillämpningen av lagen medför även uppenbara orättvisor inom en kommun vilket vi ska ge några exempel på.
5. Huvudvägar bör betalas via kommunalskatten
Huvudvägar som Tutviksvägen och Bondvägen borde betalas med skattemedel.
I planområdet Gudö kommer de boende att under 2014 få vara med och betala för dessa två huvudvägar och en cirkulationsplats. Merparten av dem som använder dessa huvudvägar bor i ovanförliggande planområden – Tutviken, Högdalen m fl. Dessa områden har varit planlagda i snart tio år. De sträckor av Tutviksvägen och Bondvägen som betjänar dessa tidigare planlagda områden har, trots de många år som gått, inte rustats upp. Det kommer att dröja minst tio år till innan så sker. Änkan i 30-talshuset som bott i sitt hus i mer än 50 år och som sedan länge har kommunalt VA och med en bra väg utanför kan kanske få betala 200.000 kr för något som den i den arkitektritade mångmiljonvillan vid Långsjön kanske slipper. Nog kan man ha förståelse för att detta känns djupt orättvist och att en och annan näve knyts i vredesmod.
6. Dagvattendammar bör betalas via kommunalskatten
Dagvattenhantering är viktig för vattnet i våra sjöar och det kan vara praktiskt att förbättra den i samband med att ett område detaljplaneras. Dammarna borde dock betalas med skattemedel. Dagvattenhanteringen i Gudö med tre dammar ska betalas av de boende något som många ifrågasätter. Dagvattenhanteringen för t.ex. södra Handenområdet har förbättrats med reningsdammar vid Slätmossen och bekostats av skattemedel. För kommande dagvattenhantering i norra Handenområdet och delar av södra Vendelsö kommer med tiden något liknande att utföras någonstans vid södra Drevviken. Dagvattenhanteringen i Lyckåns vattensystem kommer framdeles troligen att förbättras genom reningsdammar vid de nedre delarna av Lyckån. Båda dessa framtida reningsanläggningar som omfattar stora bostadsområden kommer att bekostas av kommunala skattemedel. Detta kommer även Gudöborna att få vara med och betala för samtidigt som man själv får betala för sina egna reningsdammar. För de hushåll i Gudö som sedan länge har kommunalt VA medför detta en tillkommande kostnad om 20 % av VA-kostnaden vilket enligt 2013 års taxa innebär en utgift om ca 46.000 kr utöver gatukostnaden för en tomt om 2.000 kvm. En merkostnad som de flesta andra hushåll med kommunalt VA slipper. Vem kan se någon rättvisa i detta?
4
7. En noggrannare geologisk utredning krävs vid detaljplanering
En noggrann geologisk utredning är viktig i detaljplaneprojekt men kanske inte alltid i andra kommunala projekt. Det som orsakat problemen i Gudö var en oväntat stor bergmängd. Det saknades tillräckliga grundundersökningar och underlag för bra kalkyler. Enligt en företrädare för kommunen hade man kunnat vara grundligare men då hade detaljplaneringen tagit längre tid. Detta kan möjligen vara en rimlig inställning för en kommun med många egna projekt att betala. Det man förlorar på ett projekt kan man ta igen på andra projekt. Har man en sådan inställning även i ett detaljplaneprojekt där man inte själv svarar för kostnaderna, bör man som kommun ta konsekvenserna och ta merkostnaden när man gjort en felbedömning. En grundlig geologisk utredning behöver inte försena ett planprojekt. Den kan löpa parallellt med övriga utredningar.
8. Skogs-Ekeby – ett tidigare havererat projekt
Detaljplanen för Skogs-Ekeby omfattar 18 hektar med inalles 27 fastigheter av varierande storlek. Planen medger 81 nya bostäder varav 49 friliggande villor, 27 grupphus och 10 parhus. Den totala gatukostnaden beräknades år 2005 till 7,5 milj kr. som fördelats med 42.000 kr för en halv andel och med 84.000 kr för en hel andel. Fakturan år 2010 lydde på 84.000 kr respektive 168.000 kr. En ökning med 100 %.
Fastighetsägarna har bestridit kostnaderna. Kommunen har anlitat revisionsbyrån PWC som funnit brister i planering, genomförande och uppföljning. Kommunen har ändå valt att inleda en rättslig process. Revisionsrapporten slutsatser indikerar enligt vår mening att en mer oberoende utredare bör tillsättas för att ta reda på orsakerna till haveriet.
9. Kolartorp 1 – ett tidigare havererat projekt
Detaljplanen för Kolartorp 1 omfattar 15 hektar med inalles 67 fastigheter varav 39 var permanentbebodda. Planen skulle medföra 34 nya friliggande villor och en gruppbostad för funktionshindrade. Den totala gatukostnaden beräknades år 2004 till 7,4 milj kr. som fördelades med 47.000 kr för en halv andel och med 94.000 kr för en hel andel. 2011 när det var dags för kommunen att fakturera hade kostnaderna stigit till 112.500 kr för befintlig fastighet och till 225.000 kr för genom avstyckning nytillkommen fastighet.
En ökning med 140 %.
Fastighetsägarna har ifrågasatt såväl kommunens handläggning som fakturaunderlag.
Kommunen har låtit revisionsbyrån Ernst & Young granska fakturaunderlaget. Även här har brister konstaterats. Tomtägarföreningen i Kolartorp har begärt att kommunen ger revisionsbyrån ett utökat uppdrag att granska kommunens handläggning från planering till genomförande. Revisionsrapporten indikerar även här att en mer oberoende utredare bör få till uppgift att ta reda på orsakerna till haveriet.
5
10. Vad gör regeringen?
Bostadsminister Stefan Attefall (Kd) har i november 2011 efter mycket kritik tillsatt en utredning och dessutom gett särskilda uppdrag till såväl Statskontoret som Boverket för att effektivisera plan- och byggprocessen. De skäl som anges för att utreda är i korthet följande. Det byggs för lite i Sverige. Vi har sedan 1990-talets början byggt bara hälften av vad våra nordiska grannländer gjort och mindre än genomsnittet av OECD-länderna. Resultatet är stigande bostadspriser och stor brist på bostäder. Orsaken är ett krångligt regelsystem som såväl byggföretag som enskilda fastighetsägare har svårt att se konsekvenserna av. Kommunerna bör ha mer enhetliga regler. Vem som ska stå för finansieringen av gator och parker – kommunen eller fastighetsägarna – är ett problem som utredaren ska titta på dock tyvärr endast för att komma med förslag om hur gatukostnaderna kan fördelas på ett sätt som kan anses vara skäligt och som är acceptabelt för såväl kommuner som fastighetsägare. Något slopande av gatukostnaderna blir det kanske inte. Det skulle behövas ett mer oberoende organ med uppgift att granska kommuner och kommunala projekt som havererar.
11. Sammanfattning
Nu nämnda tillämpningar av PBL bidrar med stor sannolikhet till att hela planprocessen från start till dess spaden sätts i jorden drar ut på tiden. Möjligheten att vältra över kostnader på någon annan ger inget incitament att effektivisera verksamheten. Tvånget att arbeta efter en lagstiftning som upplevs som orättvis medför att kommunens anställda ofrånkomligen och oförskyllt får problem med dem som drabbas. Ett fortsatt tillämpande av PBL i nu nämnda avseenden kommer ofrånkomligen att medföra ständiga konfrontationer mellan politiker/kommunanställda och de boende och med ständiga krav på oberoende revisioner samt tidningsskriverier som följd. Detta kan inte gagna någon.
.
Vi yrkar att Haninge kommun
- upphäver beslutet att ta ut gatukostnader
- slopar den särskilda dagvattenavgiften för den som tidigare har kommunalt VA.
Innehållet i denna skrivelse grundar sig på enhälliga beslut av styrelserna för Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen och Vendelsö Fastighetsägareförening.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14, 070-554 21 74, ulf.n.nilson@telia.com
För kännedom: Peter Olevik Dunder (fp), Marie Litholm (kd), Raymond Svensson (c). Anna Melker (mp), Robert Noord (s) samt Britta Orring och Mats Lostringer.
Vendelsö 2012-10-30 1 (3)
Haninge kommun
Kommunstyrelseförvaltningen
Miljönämnden
136 81 Haninge
Remissvar 2: Naturvårdsplan för Haninge
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har i separat yttrande 2012-10-29 tagit upp frågor om det bristande skyddet för de västra delarna av Tyresta nationalpark.
Vi vill inte framställa oss som experter på naturvård men tycker ändå att vi förnuftsmässigt kan ställa oss bakom mycket av det som står i naturvårdsplanen. Vi vill med detta yttrande lyfta fram ytterligare några frågor som vi anser särskilt angelägna.
2. Mark ägd av Stockholms stad m.fl.
Under rubriken Övergripande åtgärder anges bl.a. följande som angelägen uppgift för kommunstyrelsen: ”Verka för att köpa in den mark som Stockholms stad äger inom Haninges kommungräns.” Den inköpta marken ska utgöra en markreserv för att kunna användas efterhand som kommunen växer befolkningsmässigt. Områden med stora naturvärden ska kunna omvandlas till naturreservat. Denna målsättning ställer vi oss gärna bakom.
Vi anser att kommunstyrelsen även bör verka för att mark som ägs av Fortifikationsverket förblir i statlig ägo. Försvarsmakten lär äga en tiondel av skärgården. Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning ingav många hopp om en bättre värld där kanonbatterier och andra försvarsställningar i skärgården inte längre skulle behövas. Utvecklingen i världen och i vårt närområde verkar tyvärr inte gå i den riktningen. Det råder i vart fall stor osäkerhet om vart utvecklingen är på väg. Det kan inte uteslutas att försvaret på nytt kan komma att behöva markerna. Därför bör de tills vidare bevaras i statlig ägo. Ett alternativ är att Skärgårdsstiftelsen får överta eller arrendera de marker som har stort kulturhistoriskt värde med unik natur och av stort intresse för friluftslivet. I våra trakter kan bl.a. ön Stabbo och ögruppen Huvudskär vara aktuella.
2
3. Kommunens naturvårdskompetens
Under Fysisk planering anges bl.a. att kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens naturvårdskompetens alltid ska informeras vid planförfrågningar eller andra exploateringsförslag som berör oexploaterad naturmark. Vidare anges att stadsbyggnadsförvaltningen har ansvar för att kommunens miljö- och naturvårdskompetens informeras och ges möjlighet att delta i startmöten avseende detaljplaner och planprogram.
Vi anser att detta borde vara självklart i en välfungerande kommunal organisation. Vi inser också att den eller de som besitter den här kompetensen inte kommer att ha någon särskilt lätt uppgift. Det kommer att finnas gott om starka påtryckare både inom och utanför den kommunala förvaltningen med egna lösningar och ibland även med egenintresse om var t.ex. exploatering ska ske.
4. Ett natur- och miljövårdsråd
Under rubriken Naturvårdsorganisation finns förslag om att inrätta ett natur- och miljövårdsråd bestående av politiker, tjänstemän och representanter för ideella föreningar.
Vi anser att ett sådant råd kanske kan bidra till en ökad dialog och en ökad förståelse för
naturvårdsproblemen inom kommunen. Vi är en organisation som har drygt 3.500 hushåll som medlemmar i Haninge och drygt 2.000 hushåll som medlemmar i Tyresö.
Vi aspirerar preliminärt på att vara representerade i ett sådant råd.
5. Strandskyddet
Under Fysisk planering anges bl.a. som angelägen uppgift för Stadsbyggnadsnämnden att utveckla instruktionen Vägledning för strandskyddsbedömning till en policy som ska antas av kommunfullmäktige. Vi emotser en remiss i detta ärende.
Vi tycker att det är en synnerligen angelägen uppgift att styra upp arbetet med dispenser från strandskyddet. Den som följt utvecklingen i skärgården inser att strandskyddet under många år inte kan ha varit en prioriterad angelägenhet inom Haninge kommun. Det har byggts som aldrig förr i Haninges skärgård. Bryggorna har blivit större och större. De tidigare fritidshusen har blivit större och större. Kilometervis med stränder har exploaterats. En död hand ska naturligtvis inte läggas över skärgården men allemansrätten har under många år satts på undantag. Allt har skett med politikernas goda minne. Förr skulle fritidshusen smälta in i omgivande natur och synas så lite som möjligt. Nu ska husen i allt för många fall synas så mycket som möjligt. Grötskär med sitt väl synliga nybyggda hus om 230 kvm vid stranden och sina bortsprängda berghällar kommer för sjöfarare i långliga tider stå som en väl synlig symbol för en sorglig epok i Haninges strandskyddshistoria.
3
Ett aktuellt ärende för Haninge kommun är Aspö där ägaren enligt en byggplan från 1957 vill bygga 23 fritidshus. Den första strandskyddslagen infördes 1952 och lagen har ändrats flera gånger därefter och senast 2009. En mer än 50 år gammal byggplan som inte har realiserats borde inte nu kunna aktualiseras. Ett eventuellt byggande här borde ske enligt dagens kriterier.
Den information som numera finns om strandskydd på kommunens hemsida inklusive den vägledning för strandskyddsbedömning som antagits av stadsbyggnadsnämnden i november 2011 borde, såvitt vi nu kan bedöma, vara steg i rätt riktning. Det återstår dock att se hur detta omsätts i praktiken. Vackra ord döljer tyvärr inte sällan en helt annan verklighet.
6. Skydd av natur
Under rubriken Skydd av natur omnämns Forsla kärr och Högstaskogen som skyddsvärda och med höga naturvärden. Vi anser det angeläget att omvandla dessa till naturreservat när det närliggande Albyberg håller på att förändras till ett industriområde.
Under samma rubrik omnämns även området mellan Hemfosa och Träsksjön som ett tänkbart naturreservat något som vi gärna ställer oss bakom.
Under samma rubrik tas frågan upp om vad som ska göras när markanvändning ändras
exempelvis vid avslutning av täkter. Vid Hanvedsmossen längst i väster har torvtäkten avslutats eller håller på att avslutas. Här ska i stället dumpas schaktmassor och kanske även muddermassor från arbetena med Norvikshamnen. Man kan ifrågasätta det lämpliga i att restaurera dessa marker med användning av schakt- och muddermassor. Det är ju ändå områden med stora grundvattentillgångar. Vi anser att det antagligen är bättre att naturen själv får läka såren från tidigare exploatering.
Vi ifrågasätter all den täcktverksamhet (grus och torv) som förekommer i och runt Pålamalm. Dessa kan inte vara försvarliga med hänsyn till de vattentäkter som finns i området. Vattentäkter som vi kan komma att få stort behov av i framtiden.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2012-10-29 1 (/4)
Haninge kommun
Kommunstyrelseförvaltningen
Miljönämnden
136 81 Haninge
Remissvar 1: Naturvårdsplan för Haninge
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av Naturvårdsplanen för Haninge. Vi har haft begränsad tid att behandla remissen eftersom den sänts till Riksförbundet i Sollentuna där den blev liggande under semestertiden. Vi får ett 20-tal remisser varje år från Haninge kommun oftast från stadsbyggnadsförvaltningen. Dessa sänds direkt till Haninge-Tyresökretsen och undertecknad som fördelar dessa till dem inom styrelsen som ska handlägga respektive remiss.
Vi tar i detta yttrande endast upp en fråga om Tyresta nationalpark som vi tycker har ett otillfredsställande skydd för de delar som ligger i Haninge kommun. Frågan om hur detta riksintresse påverkas av alltför närliggande bebyggelse finns inte belyst någonstans.
Vi återkommer inom remisstiden med ytterligare synpunkter på naturvårdsplanen i separat skrivelse.
2. Tyresta – bra skydd i norr, öster och söder
Den första frågan gäller Tyresta nationalpark. I Länsstyrelsens förslag till beslut angående Tyresta naturreservat står följande i remisshandlingarna från juni 2012.
”Syftet med Tyresta naturreservat ska vara att bevara och vårda ett stort tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer samt växt- och djurliv.
Naturreservatet ska fungera som en skyddszon för den angränsande nationalparken.
Skyddet av området ska bidra till att uppnå gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv som förekommer i området.”
2
3. Tyresta – mindre bra skydd i väster
Nationalparken har, som framgår av ovanstående, ett bra skydd i norr, öster och söder. Något motsvarande skydd mot framträngande bebyggelse från väster finns dock inte.
Här finns fortfarande glest bebyggda områden mellan de mer bebyggda delarna av norra Haninge och nationalparken. I översiktsplanen från 2004 klassades obebyggda skogs-områden i detta mellanliggande område som tätortsnära grönområden. I Vendelsöbered-ningens Utvecklingsplan för Vendelsö antagen 2010 har dock delar av dessa tätortsnära grönområden föreslagits lämpliga för bebyggelse.
I utvecklingsplanen finns en några hundra meter bred och ett par kilometer lång markremsa avsatt som buffertzon längs nationalparkens nordvästra gräns.
Längre västerut har större delen av de obebyggda områdena runt sjöarna Lycksjön, Svartsjön och Ramsjön förklarats som strandskyddsområde. Detta har inte hindrat att en markägare för några år sedan trots då gällande strandskyddsregler helt lagligt kunnat bygga en maskinhall vid stranden av Lycksjön och dessutom låta tippa stora mängder schaktmassor på sluttningen ned mot Lycksjön. Tippningen pågick under nära 10 år till några år in på 2000-talet.
Den av Vendelsöberedningen angivna buffertzonen och det markerade strandskyddsområdet är enligt vår mening otillräckliga som skydd för nationalparken.
4. Bebyggelsen tränger på från väster
Vi har i många år i olika sammanhang i skrivelser till Haninge kommun föreslagit att obebyggda delar av området mellan Vendelsös mer bebyggda delar och nationalparken bör förbli obebyggda. Hela detta mellanliggande område bör utgöra en glest bebyggd buffertzon till Tyresta nationalpark. Delar av området som t.ex. det runt Svartsjön, det mellan Ramsjön och Lycksjön med Nordankärrsberget, skogsområdet mellan Tutviken och Högdalen/Österäng samt skogsområdet mellan Bondvägen och Lyckebyn bör antingen tillföras naturreservatet eller alternativt fortsätta att vara klassade som tätortsnära grönområden.
De uppräknade områdena är obebyggda privatägda skogsområden som ägarna säkert gärna skulle vilja bebygga. En tomt i omedelbar närhet till naturreservat och nationalpark torde vara guld värd. Vendelsöberedningen har i Utvecklingsplanen för Vendelsö föreslagit ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bebyggelse. Två av dessa, ligger nära nationalparken. Här finns långt framskridna planer på att bygga 150 villor
3
5. Ifrågasatt bebyggelse
Kommunfullmäktige i Haninge har hösten 2010 med en rösts övervikt antagit Vendelsöberedningens utvecklingsprogram för Vendelsö innehållande, som nämnts, förslag om ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bostadsbebyggelse. Ett par av dessa, Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6, ligger i närheten av nationalparken och inom den ovan föreslagna skyddszonen. Utvecklingsprogrammet har i denna del ifrågasatts bl.a. på grund av att beredningens ordförande inte hade uppgivit för medlemmarna i beredningsgruppen att han själv var ägare till ett av dessa områden. Detta uppdagades först när programmet färdigställts. Det hade varit riktigare att göra om utredningen under en ny ordförande innan planprogrammet förelades kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsen i Haninge (KS) har i maj 2011 uppdragit åt stadsbyggnadsförvalt-ningen att undersöka möjligheterna att bebygga dessa två områden. KS:s beslut är märkligt. Man prioriterar planering av de två områden i utvecklingsprogrammet som kommunikationsmässigt ligger i särklass mest avigt till. De ligger i en utkant av kommunen långt från service i form av skolor, vårdcentral, arbetsplatser och allt man behöver för hushållet. Beroendet av bil blir stort samtidigt som infartsparkeringarna vid Gudö redan i dag är överfyllda och inte går att bygga ut mer. Prioriteringen av dessa två områden strider helt mot intentionerna i RUFS 2010 där mer centralt belägna områden bör prioriteras med tillgång till kollektivtrafik eller där sådan lätt går att bygga ut. Det finns gott om sådana områden i såväl Vendelsö som i det närliggande Norrby.
Beslutet innebär samtidigt att man belönar en politikerkollegas tveksammma beteende i beredningsskedet med en osedvanligt snabb handläggning av hans ärende. En detaljplan beräknas vara klar redan hösten 2013 om planprogrammet antas nu under hösten.
6. Finansiering?
Ett skäl för att bygga i de två områdena kan möjligen vara att få ett större underlag för finansiering av en ombyggnad av Bondvägen som enligt kommunens planer även ska kompletteras med en gång-/cykelbana. Vi anser att ombyggnaden är angelägen men att den bör betalas av kommunen, i rimlig omfattning av fastighetsägarna längs vägen samt genom att kommunen söker EU-bidrag och/eller statliga bidrag för del av kostnaden.
Vi inser givetvis att finansieringen kan vara ett problem. Det finns inte pengar till allt.
Vi tycker dock att man inte ska lösa ett problem genom att kanske skapa ett annat för den närliggande nationalparken. Parken är dock ett riksintresse och det främsta naturområdet i regionen med stor besöksfrekvens.
4
7. Vad tål parken?
I inledningen konstaterades att nationalparken har ett bra skydd i norr, öster och söder.
I väster är skyddet, som framgår av ovanstående, mer britsfälligt.
I det mellanliggande området finns i dag vid Höjden, Västeräng, Högdalen, Österäng och Forsen c:a 250 fastigheter med gångavstånd till nationalparken. Flertalet är numera permanentbebodda. Vid Lyckebyn finns ytterligare 140 fastigheter med gångavstånd till nationalparken. Drygt 50 % är permanentbebodda. Flera gränsar direkt till parken. Enligt det tidigare omnämnda planprogrammet kan ytterligare 150 villor komma att byggas i anslutning till Bondvägen och med gångavstånd till nationalparken.
Det har, vad vi känner till, inte gjorts någon oberoende utredning om nationalparken kan komma att påverkas negativt om ytterligare bebyggelse tillkommer i närområdet. Vendelsöberedningen har i rapporten 2010 inte tagit upp den frågan och den tas inte heller upp i förslaget till planprogram för Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6. I den nu föreliggande naturvårdsplanen är frågan inte heller aktualiserad.
8. Slutkommentar
Vi yrkar att Haninge kommun beaktar våra synpunkter. En utredning bör genomföras som belyser frågan om problem uppkommer för parken om ytterligare bebyggelse tillkommer i närområdet samt vilket skyddsbehov som föreligger. I avvaktan på en sådan utredning bör arbetet med det aktuella planprogrammet uppskjutas.
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
776 21 14
ulf.n.nilson@telia.com
Vendelsö 2012-10-09 1 (4)
Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Stockholms län
Enheten för naturvård
106 48 Stockholm Bos 22067
104 22 Stockholm
Dnr NV-11-759-11 Dnr 512-2010-9813
Remissvar:
Förslag till föreskrifter för nationalpark och naturreservat, reservatsbeslut och gemensam skötselplan avseende Tyresta nationalpark och naturreservat
1. Inledning
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen har tagit del av rubricerade förslag. Vi har ca 5.700 hushåll som medlemmar i Haninge och Tyresö kommuner. Det finns ett djupt intresse bland våra medlemmar för såväl nationalparken som naturreservatet. Vi har följande synpunkter på förslagen.
2. Sammanfattning
Vi har ingenting att erinra mot föreskrifterna för nationalparken eller föreskrifterna för naturreservatet.
Vi anser att den i reservatsbeslutet föreslagna utvidgningen av naturreservatet med vatten och landområden är bra. Utvidgningen borde dock ha omfattat fler landområden i väster där nationalparken saknar skydd mot framträngande bebyggelse (se punkt 3).
Vi har ingenting att erinra mot förslaget till gemensam skötselplan men har önskemål om en mindre bil- och cykelparkering vid Höjden och förbättring av en gångstig i den nordvästra delen av reservatet (se punkt 4).
2
3. Reservatsbeslutet
3.1. Nationalparken behöver skydd även i väster
I Länsstyrelsens bifogade förslag till beslut står följande på sidan 2:
”Syftet med Tyresta naturreservat ska vara att bevara och vårda ett stort, tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattenmiljöer samt växt- och djurliv. Naturreservatet ska fungera som en skyddszon för den angränsande nationalparken. Skyddet av området ska bidra till att uppnå gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv som förekommer i området”.
Naturreservatet ger nationalparken skydd i norr, öster och söder. Något motsvarande skydd mot framträngande bebyggelse från väster finns dock inte. Här finns fortfarande glest bebyggda områden mellan de mer bebyggda delarna av norra Haninge och nationalparken.
Vi har i många år i skrivelser till Haninge kommun framfört att obebyggda delar av dessa områden bör förbli obebyggda. Hela detta mellanliggande området bör enligt vår mening utgöra en glest bebyggd skyddszon för nationalparken. Delar av området som t.ex. det runt Svartsjön, det mellan Ramsjön och Lycksjön med Nordankärrsberget, skogsområdet mellan Tutviken och Högdalen/Österäng samt skogsområdet mellan Bondvägen och Lyckebyn bör enligt vår mening tillföras naturreservatet. Ett alternativ är att dessa områden får fortsätta att vara tätortsnära grönområden som de är klassade enligt 2004 års översiktsplan.
3.2 Ifrågasatt bebyggelse
Kommunfullmäktige i Haninge har hösten 2010 med en rösts övervikt antagit Vendelsöberedningens utvecklingsprogram för Vendelsö innehållande förslag om ett drygt 10-tal områden i Vendelsö lämpliga för bostadsbebyggelse. Ett par av dessa områden, Vendelsö 3:670 och Forsen 1:6, ligger i närheten av nationalparken och inom den ovan föreslagna skyddszonen. Utvecklingsprogrammet har ifrågasatts på grund av att beredningens ordförande inte hade uppgivit för medlemmarna i beredningsgruppen att han själv var ägare till ett av dessa områden. Detta uppdagades först när programmet färdigställts. Det hade varit riktigare att göra om utredningen under en ny ordförande
innan planprogrammet förelades kommunfullmäktige för beslut.
Kommunstyrelsen (KS) i Haninge har i maj 2011 uppdragit åt stadsbyggnads-förvaltningen att undersöka möjligheterna att bebygga dessa två områden. KS:s beslut är märkligt. Man prioriterar planering av de två områden i utvecklingsprogrammet som kommunikationsmässigt ligger i särklass mest avigt till. Samtidigt belönas ett tveksamt beteende i beredningsskedet. En detaljplan beräknas vara klar redan hösten 2013 om planprogrammet antas nu under hösten.
3
3.3. Byggnation nära nationalparken?
Haninges stadsbyggnadsförvaltning arbetar f.n. med ett planprogram för de två områdena där eventuellt 150 villor ska byggas. Planprogrammet har varit på remiss under sommaren 2012. De närmaste villorna kommer endast att ligga några hundra meter från nationalparksgränsen. Områdena ligger som nämnts kommunikationsmässigt avigt till i en utkant av kommunen långt från service i form av skolor, vårdcentral, arbetsplatser och allt man behöver för hushållet.
I närheten ligger ett gammalt fritidshusområde - Lyckebyn - från 1930-talet om 140 fastigheter. Drygt 50 % av dessa bebos permanent. Flera gränsar direkt till national-parken. Lyckebyns närhet till parken är inte mycket att göra åt. Men varför spä på problemen för parken genom att bygga ytterligare bostadsområden i parkens omedelbara närhet. Den närliggande relativt orörda delen av nationalparken risker att i än högre grad än i dag bli ett närströvområde. Utvecklingsprogrammet innehåller gott om lämpligare och mer centralt belägna områden att bygga på.
Ett skäl för nybyggnation är att få ett större underlag för finansiering av en ombyggnad av Bondvägen som enligt kommunens planer även ska kompletteras med en gång-/cykelbana. Vi anser att ombyggnaden är angelägen men att den bör betalas av kommunen, i rimlig omfattning av fastighetsägarna längs vägen samt genom att kommunen söker EU-bidrag och/eller statliga bidrag för del av kostnaden.
./. Vi har motsatt oss Haninge kommuns planer i särskilt yttrande som bifogas. Vi anser området olämpligt för byggnation av följande skäl:
- närheten till Tyresta Nationalpark
- perifert beläget område som medför stort beroende av bil
- trafikproblem
- kommer att sakna kollektivtrafik
- strider mot intentionerna i RUFS 2010.
Man ska inte lösa ett problem genom att skapa ett annat. Det handlar dock om ett riksintresse.
4
4. Skötselplanen
4.1 Mindre parkeringsplats vid Höjden
Enligt skötselplanen finns en informell entré till Tyresta vid Höjden som nås via Tutviksvägen och Bondvägen. Här lät Skid- och Friluftsfrämjandet bygga en raststuga redan på 1930-talet. Den används tyvärr inte längre och håller på att förfalla. Besöksfrekvensen var säkert större då än den är i dag. Det finns dock behov av en mindre parkeringsplats i anslutning till Bondvägens vändplan vid Höjden. Det råder parkeringsförbud på vändplanen. Parkering på den smala Bondvägen är inte särskilt lämpligt varför parkering oftast sker i vändplanens ytterkanter. Vi har tidigare framfört detta önskemål till Haninge kommun. Önskemålet har mottagits positivt och vi ser fram mot ett förverkligande.
4.2 Gångväg mellan Gammelströmmen och Fiolvägen
Från bron över Gammelströmmen till Fiolvägen går en gångstig som utgör en del av ett populärt gångstråk runt Långsjön. Stigen blir i lägre partier söndertrampad vid våt väderlek. Vi har tidigare framfört önskemål om att stigen bör förbättras i likhet med vad som skett på den norra sidan av sjön.
5. Slutkommentar
Vi hemställer att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen samt i förekommande fall Stiftelsen Tyrestaskogen beaktar våra synpunkter.
Med vänliga hälsningar
Villaägarna, Haninge-Tyresökretsen e.u.
Ulf Nilson
Tutviksvägen 5, 136 75 Vendelsö
08-776 21 14
För kännedom:
Stiftelsen Tyrestaskogen