En gjuten betongplatta är det dyraste och mest utmanande när du ska bygga husgrund, medan plintgrund oftast är det billigaste och enklaste. Även krypgrund är förhållandevis enkelt att göra själv och ger en stabil husgrund även för större hus. I många fall är det dock markförhållandena som avgör vilken husgrund du bör bygga.
Vilken husgrund ska jag välja?
- Innan man bestämmer sig för husgrund bör markförhållandena först utredas av en mark- eller anläggningsfirma, såvida det inte är berggrund. Det gör man för att minska risken för sättningar, säger Patrik Wendelius, byggnadsteknisk rådgivare på Villaägarna.
Bygga på sank mark
Betongplatta fungerar bäst på mer komplicerade markförhållanden, exempelvis lerig, tjälskjutande eller sank mark där huskroppens tyngd behöver fördelas över en större yta. Bygger du ditt hus på sjöbotten kan det vara ett lämpligt alternativ.
- Om marken under huset skulle sätta sig kan hela plattan vridas rätt och stärkas upp där det behövs, säger Patrik Wendelius.
Med en plintgrund fördelas hustyngden istället på några få punkter, vilket kan vara mer riskabelt om marken inte är helt fast. Det gör husgrunden känsligare för sättningar.
Bygga på berg och ojämnt underlag
Bygger du däremot på en bergstomt finns det fördelar med plintgrund. Vid gjutning av betongplatta måste du ner en bit i marken, och att avlägsna en del av berget för att sedan fylla på med betong är inte att rekommendera. Med en plintgrund räcker det att borra hål för enbart plintarna. Plintgrund fungerar också bra på ett ojämnt underlag eftersom höjden på plintarna lätt kan anpassas. Eftersom plintgrund ofta rekommenderas till lite mindre huskroppar är det ett bra och relativt billigt alternativ för fritidshus.
Även krypgrund fungerar bra på berg och ojämnt underlag eftersom den mur som huset vilar på kan anpassas i höjd.
- Krypgrund fungerar egentligen alltid, den är väldigt anpassningsbar för olika markförhållanden. Det är mindre att gjuta men ger ändå en stabil husgrund som fungerar på ojämnt underlag, säger Patrik Wendelius.
Gjuta betongplatta
Till skillnad från plintgrund och krypgrund behöver hus med betongplatta – platta på mark - inte ett bärande bjälklag i trä eftersom huset byggs direkt på plattan. Detta gör husgrunden mindre utsatt för fuktproblem, förutsatt att den gjuts rätt.
- Äldre hus med betongplatta från före mitten av 80-talet drabbas ofta av fuktproblem eftersom de inte var isolerade. Numera lägger man ett 30 cm lager med isolering under betongen vilket gör den motståndskraftig mot kyla från marken, säger Patrik Wendelius.
Om du vill ha golvvärme ska du lägga i det i samband med att du gjuter plattan, det blir inte lika bra att göra i efterhand. Det går inte heller att till exempel ändra avlopp om du vill ha en ny planlösning.
- Har du golvvärme i en isolerad platta på mark fungerar betongen som ett värmeelement. Det gör att du kan ha låg temperatur i värmegolvet och ändå få en behaglig temperatur i huset.
Att gjuta betongplatta är en komplicerad process, och är du inte riktigt kunnig bör du anlita en entreprenör för arbetet.
Kostnad för att gjuta platta
På vår tjänst Bra Byggare kan du kostnadsfritt få förslag på kostnad för att gjuta en betongplatta.
Gjuta platta på mark - steg för steg:
- Mät noga upp ytan för husgrunden. Se till att hörnen är vinkelräta.
- Gräv ut området, cirka 3–4 decimeter djupt, och schakta bort jorden. Du ska även gräva en meter utanför grundplattan.
- Fyll på med kapillärbrytande lager av makadam (sten och grus) ca 150 mm.
- Lägg på markisolering 200–300 mm, helst cellglas men cellplast kan också användas.
- Lägg ner armeringsjärn enligt konstruktionsritningen för att stärka upp.
- Gjut betongplattan.
I Villaägarnas digitala tjänst Min Villa hittar du en mer detaljerad beskrivning av hur du gjuter en platta. Beskrivningen finns i renoveringsguiden Bygga garage. Min Villa är kostnadsfri för medlemmar.
Gjuta plintgrund
Med en plintgrund byggs huset ovanpå ett bärande träbjälklag som i sin tur vilar på ett antal plintar som gjuts i marken. Trots att området mellan mark och husbotten är öppen och ventileras finns risk att bjälklaget drabbas av mikrobiell påväxt. Det är därför viktigt att regelbundet se över allt trä, se till att det hålls torrt och behandla eventuellt uppkomna skador. Dagvatten får inte rinna in under huset, så markytan under huset kan behöva särskild dränering.
- Plintgrund är en relativt enkel konstruktion att göra själv. Har du ett stort hus kan det se lite konstigt ut att huset vilar på små pinnar, men för fritidshus är det en billig och bra lösning. En nackdel är att det blåser in skräp under huset, så du kan vilja ha någon slags skydd, säger Patrik Wendelius.
Gjuta plintgrund – steg för steg:
- Börja med att schakta bort matjord, cirka 3 decimeter djupt, för den yta som ska täcka dränering. Gräv plinthål till fast underlag och/eller frostfritt djup.
- I plinthålen gjuter du en bottenplatta av betong och placerar därefter ett plintrör (gjutform) i hålet som du fyller med betong. I betongen trycker du ned plattjärnsbeslag.
- Om du bygger direkt på berg, borrar du först hål där du placerar armeringsjärn som du fixerar med krympfri betong eller ankarmassa. Därefter placerar du plintröret direkt på berget, över armeringsjärnet och fyller på med betong.
Du kan också köpa färdiggjutna plintar och betongplattor:
- Lägg betongplattan i botten på plinthålet och ställ den köpta plinten på plattan.
- För att plintarna ska klara de lyftkrafter som vinden kan orsaka bör de färdiga plintarna gjutas fast i bottenplattan.
I Villaägarnas digitala tjänst Min Villa hittar du en mer detaljerad beskrivning av hur du gjuter en plintgrund. Beskrivningen finns i renoveringsguiden Bygga garage. Min Villa är kostnadsfri för medlemmar.
Gjuta krypgrund
En krypgrund består av en ram – grundsula – som man sedan bygger en stenmur på. Grundplattan kan placeras en bit under jord eller i marknivå beroende på markförhållanden. Luftfickan, kryputrymmet, mellan krypgrundens botten och husets träbjälklag bör vara minst 60 cm högt.
- Äldre tiders krypgrunder - torpargrunder - ventilerades med utomhusluft vilket idag gör dem fuktkänsliga. Dagens krypgrunder kopplas i stället till husets frånluftsventilation vilket gör konstruktionen mer fuktsäker, säger Patrik Wendelius.
Precis som plintgrund riskerar dock krypgrunden att drabbas av mikrobiella angrepp på träbjälklaget. För att undvika fuktskador är det viktigt med fungerande dränering, ventilation och isolering. Du ska också löpande kontrollera temperatur, luftfuktighet och eventuella angrepp på träet.
Gjuta krypgrund – steg för steg:
- Schakta bort matjord till fast underlag och/eller frostfritt djup.
- Fyll på med kapillärbrytande lager av makadam (sten och grus) ca 150 mm djupt.
- Gjut en grundsula (som en ram) och förstärk den med armering.
- Mura upp krypgrundens väggar, med det murblock du valt, på grundsulan.
- Täck mark och en liten bit upp på väggen i kryputrymmet med åldersbeständig plastfolie.
- Lägg ut värmeisolering på plasten på marken och montera värmeisolering på insidan av kryprummets väggar, det vill säga alla de ytor som kan tänkas bli kalla.
- På muren byggs sedan bottenbjälklaget som huset vilar på.
