Att riva ett hus är inte så enkelt som det kan låta.Troligtvis kommer du att behöva anlita professionell hjälp, såvida det inte är fråga om ett enkelt träruckel som du kan dra ner med dragkrok. Rivning är nämligen ett riskfyllt arbete där både demolering och återvinning av material är reglerat i lag.
Så vet du om ett hus får rivas
Vissa hus får faktiskt inte rivas. I folkmun kallas det K-märkta byggnader vilket egentligen betyder att huset omfattas av någon typ av kulturhistoriskt skydd.
Det starkaste skyddet kallas för byggminnesförklaring. De byggnader som omfattas av detta starka skydd finns listade i Riksantikvarieämbetets databas ”Bebyggelseregistret”. Ett mer vanligt kulturhistoriskt skydd är Q-märkning vilket inte heller får rivas. Du kan ta reda på om ett hus är Q-märkt genom detaljplanen.
Även byggnader som inte har någon K-märkning kan vara skyddade från att rivas, det kan till exempel gälla hus som står under ett kulturmiljöprogram.
Då behövs rivningslov
Om du vill riva ett hus som står på en tomt inom ett detaljplanelagt område behöver du ansöka om rivningslov. Du kan också behöva rivningslov för att ta ner ett hus i ett område som omfattas av områdesbestämmelser.
Står huset inte på ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser behöver du aldrig ett rivningslov. Du behöver inte heller rivningslov om du ska riva byggnader som man får bygga utan bygglov, som till exempel en friggebod.
Även om ditt rivningsprojekt inte behöver rivningslov så behöver du ofta göra en anmälan om rivning till kommunens byggnadsnämnd. Kontakta dem för att kontrollera vad som gäller för ditt specifika projekt.
Så ansöker du om rivningslov
Du ansöker om rivningslov hos byggnadsnämnden i kommunen där huset står. Du behöver också inkludera ett förslag till kontrollplan eller ”rivningsplan” i din ansökan. I rivningsplanen ska du redogöra för vad som finns i huset, vilka olika material det består av samt räkna ut hur mycket det kommer att väga. Om du anlitar en rivningsentreprenad kan de ofta hjälpa dig med nödvändig dokumentation. Men det går också att upprätta själv för den med ork.
- Har du lite snickarbakgrund kan du sätta dig in i det. Det är inte science fiction. Det handlar om att räkna ut hur mycket av respektive material du har, så att du kan förklara var du planerar att göra av det efter rivningen. Ta trä till exempel, om det är takpannor så finns det ofta takspont under det. Sen under det har du ett innertak till rummet, det är också ofta i trä. Sen tar du väggarna, är det en gammal kåk så finns det vanligtvis inget gips utan träspont och reglar. En liter trä väger cirka 0,7 kg. Då tar du längd och bredd från golv till tak för att få fram kvadratmeter. Vidare kan du räkna hur många kubik trä det finns i huset, förklarar Mats Lindvall, rivningschef på Recover Riv & Håltagning AB i Kungsör.
Ofta behöver du anlita en rivningsentreprenör
I de allra flesta fallen behöver du ta in professionell hjälp för att få jobbet gjort. Rivning av hus är både ett tungt och tidskrävande arbete som dessutom regleras av flera bestämmelser och du är skyldig att kunna redovisa processen för kommunen. De olika materialen ska helst även sorteras på plats vilket kan vara besvärligt för lekmän.
Många rivningsentreprenörer erbjuder en heltäckande process där de också hjälper till att ansöka om olika tillstånd, utför själva rivningen och slutligen ansvarar för materialåtervinningen.
Det är viktigt att du anlitar en seriös rivare för att säkerställa att materialet tas om hand och återvinns på rätt sätt.
Så går rivningsprocessen till
När alla tillstånd är på plats är det dags att ta ner huset. Och tro det eller ej - det är oftast ingen rivningskula inblandad. Det vanliga idag är i stället att man river genom att demontera huset eftersom det då blir lättare att sortera materialet.
Först görs tomten så framkomlig som möjligt så att containrar och rivningsgrip kommer fram. Sen kopplas el, gas, vatten och avlopp bort av elektriker och rörmokare. Därefter börjar rivning och sortering av huset. Först ut är allt miljöfarligt för att undvika att det kontaminerar resten av huset. Sedan fortsätter demonteringen ett material åt gången. Materialet sorteras i olika containrar på plats, vissa saker går till återbruk och annat ska återvinnas.
Material som metall och kopparplåt är värt att vara extra försiktig med. Det har nämligen ett ekonomiskt värde.
- Det kan löna sig att sälja det för sig till metallåtervinning. Skrotpriset för järnskrot ligger runt 2-5 kronor kilot och koppar ligger runt 60-80 kronor kilot. Det blir en del pengar om huset har ett koppartak eller kopparbeslag, säger Malte Rungård, byggnadsteknisk expert på Villaägarnas Riksförbund.
När huset är nere körs containrarna i väg till en godkänd återvinningscentral som du avtalat ska ta hand om materialet, det vägs och du får ett kvitto på det du har lämnat in. Kvittot ska sedan stämma överens med din materialuträkning i rivningsplanen.
Ibland kan brandkåren elda upp huset
Ja, det stämmer faktiskt. Kontakta alltid din lokala brandkår först för att se om de behöver ett övningsprojekt. Brandförsvaret har regelbundna övningar på att släcka bränder som tagit fäste i olika typer av bostadshus. Och om du har tur är huset du vill riva lämpad i utbildningssyfte.
Vissa kommuner har färdiga webbformulär där du ansöker om att få ditt hus uppeldat. Hos andra kommuner får du plocka upp telefonen och ringa och fråga. Men det är väl värt ett samtal eftersom du kan spara stora pengar på att få huset uppeldat.
Så mycket kostar det att riva ett hus
Priset för att riva ett hus påverkas av flera faktorer. Hur stort huset är, var de ligger, var närmsta återvinningscentral finns, vilka material huset består av och vad det väger, om det finns källare och om huset innehåller farligt avfall som till exempel asbest.
Vi bad tre olika rivningsentreprenörer uppskatta totalpriset för att riva ett 150 kvadratmeter stort enplanshus utan farligt avfall. Samtliga gav ett spann på mellan 150 och 300 tusen kronor.
- Går det under 130 000 kronor på 150 kvadratmeter bör du dra öronen åt dig. Då är du nere på 800 kronor per kvadratmeter eftersom etablering som regel är inräknat i priset och bara det kostar runt 10 000 kronor dit och därifrån, säger Mats Lindvall och fortsätter:
- Ett orimligt billigt pris är en indikation på att du har att göra med en oseriös rivare som bara kommer dit med en grip och inte följer miljöreglerna för avfallshantering. För det kostar att återvinna materialet på ett lagligt sätt.
Anlita en seriös rivare
Hur ett hus ska rivas och hur materialet ska hanteras regleras av tre olika lagar: Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Avfallsförordningen. Det är därför viktigt att det blir rätt.
När du anlitar en rivningsentreprenör är det byggherren som bär det yttersta ansvaret för att rivningen och materialet hanteras på rätt sätt. Säkerställ alltid att du får slutdokumentation på var materialet har återvunnits. På så sätt undviker du att finansiera miljöfuskare där blandat avfall dumpas på fel ställen.
Hus med asbest är dyrare att riva
Farligt avfall när det kommer till rivning av hus handlar nästan alltid om asbest, vilket är ett samlingsbegrepp för flera olika mineraler. Asbest användas inom byggbranschen från 1920-talet fram till 1982 då det totalförbjöds.
När man river material som innehåller asbest frigörs asbestfiber som lägger sig i luften och tar sig ner i lungorna genom inandningsluften. Asbestfiber kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar som dödlig lungcancer.
Under tiden då asbest var populärt användes den i färger och plaster, i fix och fog, som värmeisolering i rör och värmepannor och som underskikt till plastmattor. Det betyder alltså att du kan stöta på asbest lite var som helst. För att vara säker på om ett material innehåller asbest är det ofta nödvändigt att ta ett asbestprov.
Asbest i exteriören är lätt att upptäcka med de ökända ”fattiglapparna” som panel. Men asbest i interiören är för en lekman lite klurigare att identifiera.
- Är det ett hus byggt innan 80-talet och som inte har renoverats så kan du utgå från att du har att göra med asbest. När man byggde hus på den tiden var det i stort sett jämt asbest i kork- och plastmattor med svartlim under. Även i köksfläktar kan det finnas asbestkanaler som går upp till vind och skorsten, säger Mats Lindvall.
Att sanera ett litet badrum med endast ett så kallat ”frimärke” med kakel ovanför handfatet kostar ungefär 8 000 kronor, därefter tillkommer ett kvadratmeterpris. Så om huset du vill riva är asbestrikt kan du räkna med att priset drar i väg.
Viktigt att veta när du river ett hus
- Kolla alltid med brandkåren först om de kan elda upp ditt hus. Har du tur behöver de en övningsbyggnad och då finns stora pengar att spara.
- Rivningslov behövs för hus som står på tomter inom ett detaljplanelagt område eller där det finns områdesbestämmelser.
- I de fall du inte behöver rivningslov måste du ofta ändå göra en anmälan om rivning till kommunens byggnadsnämnd.
- Om du tar in professionell hjälp ska du säkerställa att det är en seriös rivare som följer lagar om materialåtervinning.
- Farligt avfall som asbest kan finnas lite var som helst i hus byggda mellan 1920 och 1982. Börja aldrig riva där du misstänker att det kan finnas asbest, då riskerar du att frigöra asbestfiber vilket kan leda till allvarlig sjukdom. Det enda sättet att vara helt säker på om det finns asbest är att ta ett asbestprov.
