För att en fastighet ska kunna fungera praktiskt behöver vissa behov tillgodoses. Om det inte går att ordna på den egna tomten så kan servitut vara en lösning. Det kan handla om att få använda en utfartsväg på grannens mark.
Positivt och negativt servitut
Det finns två typer av servitut. Positivt servitut är vanligast. Det innebär att en fastighetsägare ges rätt att nyttja eller anlägga exempelvis en väg, brunn, avloppsledning eller brygga på någon annans mark.
Negativt servitut kan gå ut på att en fastighetsägare avstår från att plantera träd inom ett visst område för att inte förstöra grannens utsikt.
Avtalsservitut
Servitut kan skapas på olika sätt. Ett vanligt sätt är att servitut upprättas genom en skriftlig överenskommelse mellan fastighetsägare, oftast två grannar. Det benämns då avtalsservitut.
För att ett avtalsservitut ska vara giltigt krävs bland annat ett skriftligt avtal som innehåller uppgifter om ändamålet med upplåtelsen. Helst ska avtalet undertecknas av båda parter. Mer specifikt om vilka krav som finns kan du läsa om i infoskriften.
Officialservitut
Servitut kan också uppkomma genom ett beslut hos det statliga eller kommunala lantmäteriet och då kallas det för officialservitut. Dessa registreras av lantmäterimyndigheten i fastighetsregistret i samband med att de bildas. Officialservitut kan i vissa fall komma till trots att ägaren till den fastigheten som ska dela med sig av sin mark inte lämnat sitt samtycke. Jämfört med avtalsservitut så är det fler krav som måste vara uppfyllda för att officialservitut ska kunna bildas. Eftersom officialservitut bara kan bildas i lantmäteriförrättningar så är alltså lantmätaren som avgör om kraven är uppfyllda.
I infoskriften till höger kan du som är medlem i Villaägarna läsa mer, exempelvis om vad som händer om en av avtalsparterna bryter mot avtalet, när och hur ett servitut kan upphöra och vad som händer när de fastigheter som avtalet berör byter ägare. Där finns också exempel på hur servitutavtal kan se ut och avtalsmall som du kan ladda ner och använda.