Batteridrivna verktyg och trädgårdsredskap som skruvdragare, tigersågar, slipmaskiner och röjsågar kostar en småhusägare tusentals kronor. Vad som fördyrar är att det med enstaka undantag är omöjligt att använda batterierna och laddarna från ett verktygsmärke till ett verktyg från ett annat märke.
- I praktiken blir det här en konkurrensbegränsning när du ska köpa ett nytt batteridrivet verktyg. Om du inte vill slösa pengar och slita på miljön blir du låst till ett verktygsmärke, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
Batteriköpandet har en negativ miljöpåverkan
Det säljs batteridrivna verktyg och trädgårdsredskap för 300 miljarder kronor per år i världen. Elektriska verktyg ingår i kategorin ”övrigt” som utgör mer än 8 procent av det insamlade elavfallet inom EU. Mindre än hälften av elavfallet återvinns, därför skulle miljön direkt gynnas av att minska den totala mängden laddare.
Standardisering av batteri och laddare är lösningen
När det gäller mobiltelefoner, surfplattor, digitalkameror med mera måste de enligt nya EU-regler – oavsett tillverkare - från och med slutet av år 2024, förses med en laddport av USB C-typ. Utöver själva laddaren medför de nya reglerna att laddhastigheten ska harmoniseras för enheter som stöder snabbladdning. Därmed går det lika fort att ladda oavsett vilken kompatibel laddare som du använder.
De nya reglerna förväntas minska växthusgasutsläppen med 180 000 ton koldioxidekvivalenter per år och avfallet med 1 000 ton per år samt bespara konsumenterna 2,9 miljarder kronor i uteblivna utlägg för diverse laddare. Det är en enbart positiv lösning för både miljö och konsument. Det är dessvärre inte en aktuell lösning för batteridrivna verktyg och trädgårdsredskap. Anledning? De omfattas nämligen inte av de nya EU-reglerna.
Men enligt en ny utredning som batterispecialister och hårdvaruutvecklare på tekniktjänstföretaget Etteplan gjort på uppdrag av Villaägarna, är det från ett tekniskt perspektiv fullt möjligt att designa en gemensam laddare som fungerar för olika typer av verktyg och trädgårdsredskap.
Batteridrivna verktyg står ofta oanvända
Verktyg och trädgårdsredskap används mycket mera sällan än mobiltelefoner och surfplattor. Ofta bara en eller ett fåtal gånger per år. En borrmaskin sägs till exempel endast användas i genomsnitt 13 minuter under hela sin livscykel. Mobiltelefoner däremot används varje dag.
Batterier förlorar i prestanda ju mer de används, vilket många känner till. Mindre känt är att batterier även förlorar prestanda när de bara ligger oanvända i något förråd eller garage. På batterispråk brukar detta kallas för kalenderåldring.
- Det är uselt ur både ett ekonomiskt perspektiv som miljösynpunkt att producera och sälja batterier för att de ska ligga i något förråd och skräpa. Förvisso kan du i vissa fall överväga att köpa en nätdriven maskin så du slipper batterier, men det är också en mindre flexibel produkt att använda jämfört med en batteridriven variant, säger Ulf Stenberg.
Lagstiftning från EU krävs
I takt med att allt fler produkter som bilar, verktyg, trädgårdsredskap och mobiltelefoner går på batteri, blir det oerhört viktigt att använda batterierna smart och hållbart. Råmaterialen som används till batterier kommer någon gång att ta slut. Att standardisera batterier för laddbara verktyg och trädgårdsredskap skulle minska antalet batterier som behövs. Det skulle också minska antalet enheter som ligger oanvända och tappar prestanda.
- Verktygs- och redskapstillverkarna har trots ambitiösa miljöpoliciyer inte tagit fram någon gemensam standard för batteriladdare och batterier, även om vissa samarbeten förekommer. Det lämpligaste är därför att EU lagstiftar om en standardisering på motsvarande sätt som med USB-C standardiseringen av ladduttag för mobiltelefoner och surfplattor, säger Ulf Stenberg.
Europeiskt medborgarinitiativ
Vägen till lagstiftning om gemensam standard för batteriladdare och batterier inom EU, skulle kunna gå via ett europeiskt medborgarinitiativ, ett slags EU-reglerad namninsamling för att få till lagändring. Om tillräckligt många skriver under initiativet bjuds man som organisatör in till en utfrågning i Europaparlamentet för att presentera sina idéer. Sedan kan parlamentet välja att fortsätta diskutera och anta en resolution om idéerna. Kommissionen har därefter att berätta om man vill gå vidare med lagstiftning, någon annan åtgärd eller avstå från att göra något.
Villaägarna har tagit initiativ till ett europeiskt medborgarinitiativ, men för att lyckas behöver vi få stöd från systerorganisationer till Villaägarnas Riksförbund inom UIPI, som är en sammanslutning av husorganisationer i Europa. Annars får vi inte tillräckligt många undertecknare, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
