Varifrån kommer radonet?
Radon i ett småhus kan komma från tre olika håll.
- Marken
- Byggnadsmaterialet
- Vattnet som används i huset
Marken kan bestå av 30–40 procent luft. Radonhalten i jordluften är ofta mer än 5 000 Bq/m3 på en meters djup. Normalt är den 20 000–40 000 Bq/m3 (Becquerel per kubikmeter) i morän och 30 000–150 000 Bq/m3 i grus. Om fragment av alunskiffer ingår i jorden kan radonhalten bli så hög som 1–2 miljoner Bq/m3.
Hur farligt är egentligen radon?
Radonhalten är cirka 100 Bq/m3 i genomsnitt i svenska bostäder, där småhusen ligger något högre medan flerfamiljshusen ligger något lägre. En europeisk studie kom fram till att i frånvaron av andra dödsorsaker, var risken för livslånga icke-rökare att dö av lungcancer vid 75 års ålder 0,4 procent vid en radonhalt på 0 Bq/m3, 0,5 procent vid en radonhalt på 100 Bq/m3 samt 0,7 procent vid en radonhalt på 400 Bq/m3. Bland dem som har rökt hela livet är motsvarande siffror 25 gånger högre (10, 12, och 16 procent).
Hur minskar fläktar kopplade till dräneringen radonhalten?
Beroende på varifrån radonet kommer in i huset och byggnadssätt, finns det olika möjligheter för dig som vill åtgärda radonhalten. Ett i Sverige nästan okänt alternativ är att använda sig av en eller flera fläktar kopplade till husets dränering för att få bort radon som kommer in från marken. Metoden är mera vanlig i Nordamerika och kallas där Drainage System Depressurization.
Teorin bakom metoden är följande. Lufttrycket i ett hus är vanligtvis lägre inomhus än utomhus. Det innebär att när lufttrycket i marken är högre än i huset, läcker det in luft i huset från marken. Ju mer markluft som läcker in i huset, desto högre blir radonhalten i huset.
Ett sätt att minska inströmningen av luft i huset från marken, är att se till att lufttrycket blir lägre i marken, så att luft inte lika lätt läcker in i huset. Det är där fläktarna som är kopplade till dräneringen kan göra nytta. När du sätter på fläktarna som är anslutna till dräneringen och låter dem suga upp luft under huset, minskar lufttrycket under huset. Då minskar också skillnaden i lufttryck mellan inne och ute och mindre luft sugs in i huset från marken. Dessutom blandas den radonhaltiga markluften med frisk luft så att den markluft som ändå läcker in i huset inte har så hög radonhalt. Husets dräneringsledning brukar vara tillverkad av perforerad PVC-plast.
Om du vill minska radonhalten via dräneringen, är det långt ifrån alltid som dräneringsledningen är utformad på ett idealiskt sätt för radonsanering. Det kan förekomma att stuprör till exempel mynnar i dräneringsledningen.
Villaägarna har testat att få ned radonhalten via dräneringen
Två ventilationsfläktar på dryga 30 Watt vardera kopplades till dräneringen på en suterrängvilla i Stockholmsområdet. Fläktarna doldes av huvar byggda av restmaterial i trä, plywood, tegel och takpapp. På så sätt skyddas fläktarna från väder och vind.
Huv av tegel för fläkt ansluten till dräneringssystemet
Huv av plywood för fläkt ansluten till dräneringssystemet
Innanmäte av huv med fläkt ansluten till dräneringssystemet
Fläktarna är anslutna till dräneringen via spolbrunnar samt rör och rörböjar. Den vita dräneringsledningen är perforerad. Genom hål i dräneringsledningen tas vatten in och leds bort. Nu utnyttjas dessa hål även för att suga upp radonhaltig luft från marken.
Luften sugs ut via det övre röret i spolbrunnen. Med lite såpa är det enklare att få ihop rören.
Fläktarna och spolbrunnarna är det dyraste materialet till konstruktionen. De kostade 500 kr respektive 300 kr per styck.
Hur bra funkade det att radonsanera?
Radonhalten i ett hus varierar mellan de olika rummen i huset. Likaså över tiden. Utan några som helst åtgärder uppmättes radonhalten i vardagsrummet på entrévåningen (våningen över suterrängvåningen) till ca 260 Bq/m3. Om man däremot lät fläktarna som är kopplade till dräneringen suga luft under huset, sjönk radonhalten till ca 115 Bq/m3. Ungefär en halvering av radonhalten.
Genom att öppna tilluftsventilerna i suterrängvåningen mer än tidigare och helt enkelt späda ut inneluften med mer uteluft, sjönk radonhalten med ytterligare en fjärdedel till ca 90 Bq/m3. Fortfarande med fläktarna på.
Det är förhållandevis billigt och enkelt att sanera radonhalten med hjälp av dräneringen. Placerar du själva fläkten en bit ifrån huset i en ljudisolerande huv, minskar ljud från fläkten samtidigt som radonet hålls borta från huset.
Vanligare minska radonhalten via dränering utomlands
Metoden med att minska radonhalten med hjälp av dränering är vanligare internationellt sett. Den används betydligt oftare i bland annat USA, Kanada, Schweiz och Finland än i Sverige. I Schweiz radonhandbok förordas först ett försök med radonsanering via dräneringen om mer omfattande radonsanering krävs. Detta då metoden är förhållandevis billig.
Boverket i Sverige varnar dock för att kall luft kan sugas ner och vintertid kyla ner marken utmed grundmurarna, vilket skulle kunna innebära risk för tjälskador för källarlösa hus, suterränghus eller andra byggnader där dräneringsledningen ligger relativt nära markytan.
Några sådana tjälskador har dock inte uppkommit på det suterränghus i Stockholmsområdet, där systemet har prövats under ca tio år. Skadorna är väl teoretiskt tänkbara, men frågan är om inte denna farhåga är överdriven och mest kan aktualiseras vid extrem kyla som i de svenska fjälltrakterna. Värmeförluster från huset värmer ju marken. Kyleffekten beror även på markens luftgenomsläpplighet, fläktens effekt och utetemperaturen. Olika jordarter är dessutom olika tjälkänsliga.
Ett litet luftflöde får inte heller så stor kyleffekt, om utetemperaturen inte sjunker alltför mycket under nollan. Du kan även mäta temperaturen i marken med en termometer, som har extern givare. Skulle temperaturen bli för låg, kan du i så fall stänga av fläkten.
Boverket har visserligen framfört invändningar mot metoden, men vi kan konstatera att metoden fungerar och samma grad av skepsis inte verkar finnas internationellt sett. Om metoden fungerar tillräckligt bra, får var och en bilda sig sin egen uppfattning kring. Hur bra den fungerar, kan dessutom precis som för andra saneringsmetoder för radon, variera från hus till hus.
Andra sätt att minska radonhalten via dränering
En liknande metod är att i samband med att en ny platta ska gjutas, ringla ut en dräneringsslang i grundläggningsskiktet. Därefter ansluts slangen till en fläkt, som suger upp radon under huset.
Ett annat sätt att minska radonhalten via dräneringen, är att helt enkelt späda ut den luft som finns under huset. Det kan du göra genom att vända på fläktarna och låta dem trycka in luft under huset. Villaägarna testade även detta på samma hus. Med fläktarna på, sjönk radonhalten lika mycket som när fläktarna användes för att suga luft från dräneringssystemet. Metoden lär ha liknande fördelar och nackdelar, som om du suger upp luft via dräneringssystemet.
Källor:
- “Radon In Homes And Risk Of Lung Cancer: Collaborative Analysis Of Individual Data From 13 European Case-Control Studies”, S. Darby, D. Hill, A. Auvinen, J. M. Barros-Dios, H. Baysson, F. Bochicchio, H. Deo, R. Falk, F. Forastiere, M. Hakama, I. Heid, L. Kreienbrock, M. Kreuzer, F. Lagarde, I. Mäkeläinen, C. Muirhead, W. Oberaigner, G. Pershagen, A. Ruano-Ravina, E. Ruosteenoja, A. Schaffrath Rosario, M. Tirmarche, L. Tomášek, E. Whitley, H. E. Wichmann och R. Doll, BMJ: British Medical Journal, Vol. 330, Nr. 7485 (2005-01-29), s. 223-226.
- Radonhandbuch Schweiz
- Åtgärder mot radon i bostäder, Boverket
- Radon reduction guide for Canadians
Foto: Ulf Stenberg
