Skyddas fasaden från onormala mängder fukt får den bättre livsbetingelser. Tänk också på att putsfasader liksom träfasader behöver underhåll och få ett nytt ytskikt då och då för att uppnå maximal livslängd.
– Genom att tvätta och måla putsfasaden regelbundet går det att undvika många problem, förklarar Patrik Wendelius, byggnadsteknisk rådgivare på Villaägarna.
Däremot behöver en putsfasad inte målas lika ofta som en fasad av trä. Men fasader av puts behövs rengöras från smuts och fett från till exempel avgaser emellanåt. Det ökar färgens livslängd.
Frostsprängning värsta boven
– De vanligaste skadorna på putsfasader beror på frostsprängning. Fukten har hittat in bakom putsen och väggen. När det sedan blir kallt expanderar den, fukten fryser och spränger putsen, säger Patrik Wendelius.
För att laga en spricka i fasaden knackas putsbruket bort ett par, tre centimeter runt sprickan. Laga sedan med samma slags puts som huset putsades med från början.
I värsta fall kan stora sjok ha lossnat från fasaden. Det hörs om du knackar på väggen och hör ett ihåligt ljud, ”bom”, som när någon slår på en gitarr. Områden med bom måste också tas bort. Större områden som ska lagas måste förstärkas med putsnät – ett galvaniserat nät som påminner om kycklingnät.
Viktigt med rätt sorts bruk
Patrik Wendelius konstaterar att det är svårt att laga putsskador. Dels så ska den blandning som användes när fasaden putsades identifieras, dels så ska en identisk putsstruktur skapas.
När det gäller fasader av putsbruk blir det enkla det svåra om målet är att skapa en lagning som inte ögat kan se. Först gäller det att välja rätt putsbruk: Är fasaden putsad med C-bruk, det vill säga cementbruk, K-bruk, det vill säga kalkbruk, eller med KC-bruk? KC-bruk kan också innehålla olika varianter på blandningar av kalk och cement vilket ökar valmöjligheterna ytterligare.
Vad är då risken med att använda fel sorts putsbruk? Om inte samma bruksblandning används, blir det två olika kroppar med olika hårdheter som rör sig olika när fasaden påverkas av kyla, värme och regn. Det gör att nya sprickor uppstår.
Ett annat misstag är att putsa skadan med en hårdare puts än originalet. Om till exempel cementputs läggs på kalkputs, är risken för nya sprickor när cementputsen härdar stor, eftersom den krymper mer än kalkputs.
Det är många professionella murare som inte ger sig på att laga skadade fasader.
Så det är bara att inse att skador i en putsfasad är ingenting som lagas på en höft, utan det kräva en tydlig tanke, säker hand och också gärna erfarenhet.
– Det är många professionella murare som inte ger sig på att laga skadade fasader. Den som aldrig putsat någonting innan gör rätt i att anlita yrkesmän. Sedan finns det olika typer av fasader. Har du en slätputsad fasad och har en viss vana så kan du nog ge dig på och göra jobbet själv, men det är långt ifrån enkelt, konstaterar Patrik Wendelius.
Cementbruk kan skada mjuk kalksten
På en murstensvägg där en del av stenarna har spruckit kan man kratsa eller fräsa ur fogen runt stenen och byta ut dem. Även här gäller det att hålla sig till samma sorts murbruk som använts tidigare. Ett för hårt murbruk, som cementbruk, kan skada en mjukare mursten eftersom bruket är hårdare än stenen.
Det hände med ringmuren i Visby. Där användes ett cementbaserat murbruk som var hårdare än kalkstenen. Det gjorde att när muren rörde sig av värme och kyla skadades kalkstenen.
– Är det många stenar som ska bytas är det viktigt att inte ta alla på en gång. För då kan hela murväggen rasa ihop, konstaterar Patrik Wendelius.
