I sitt hem ska man kunna vara trygg. Det måste vara fasansfullt att bli rånad i sin bostad.
Många rånade i sina hem
I fjol skedde en serie klockrån. I november rapporterade Aftonbladet om två unga män som låtsades sälja kakor och trängde sig in i en villa i Västerås. Där drog de fram en pistol och fick med sig en dyr klocka och avlossade skott som nästan träffade ett barn. Strax före nyår lurade en klockrånare sig in i en lägenhet på Östermalm och hotade en 13-åring med pistol, enligt samma tidning. För att ta två exempel.
För några år sedan drabbades husägare i Stockholms norrortskommuner av en våg av villarån. Rånarna var främst ute efter familjens bil, men även andra värdesaker. En del av rånen var grova. I Upplands Bro misshandlades två familjemedlemmar av maskerade rånare medan mamman och de minsta barnen gömde sig.
Bostadsrånen försvinner i BRÅ:s statistik
Även om BRÅ nyligen presenterade statistik över hur många som brott som polisanmäldes under 2021 så vet vi inte hur många bostadsrån det var. Vi vet heller inte hur bostadsrånen har utvecklats över tid. För här saknas statistik.
BRÅ redovisar bara att 1 066 personer anmälde att de blev rånade inomhus under förra året. Men i begreppet ”inomhus” ryms allt från bostäder till simhallar. Där ingår arbetsplatser, butiker och restauranger inklusive gårdsserveringar utan insyn från gatan, danslokaler, sportanläggningar och ”andra anläggningar för publika evenemang av inomhuskaraktär”.
Statistiken över personrån inomhus är uppdelad i tre grupper: rån mot äldre och funktionsnedsatta, mot övriga vuxna och mot ungdomar. Vi ser en tydlig ökning i antalet polisanmälda rån mot äldre och funktionsnedsatta inomhus mellan 2020 och 2021 och vi kan möjligen gissa att det till stor del handlar om bostadsrån. Men vi vet inte. Likaså ser vi att rånen med skjutvapen inomhus ökade i alla tre grupper mellan 2020 och 2021, framför allt mot äldre och funktionsnedsatta. Men närmare än så kommer vi inte.
Avsaknad av brottskod
Kriminalstatistiken bygger på brottskoder, som polisen använder när de tar upp en polisanmälan. BRÅ ser över brottskoderna årligen. Det finns brottskoder – och därmed statistik – för butiksrån, bankrån, rån mot värdetransport och värdebefordran och taxirån. Tidigare fanns det även en brottskod för postrån. Men det saknas en brottskod för bostadsrån.
Ungdomsrån har haft brottskoder sedan 2007. När media häromåret började rapportera om att ungdomar rånades bekräftade statistiken att ungdomsrånen har ökat kraftigt. Även om det kan finnas mörkertal kring polisanmälningar så har statistiken bidragit till den offentliga debatten. Och i somras föreslog gängbrottsutredningen en straffskärpning för rån.
Viktigt att följa upp bostadsrånen
BRÅ har ett viktigt uppdrag när det gäller att samla in statistik över brottsutvecklingen. Det handlar om kunskap och om att ge regering och myndigheter underlag för åtgärder och prioriteringar. Det man inte vet är svårt att göra något åt. Vi anser att bostadsrån är särskilt allvarliga. Vi ska inte behöva sitta och gissa hur många det är som rånas i sitt hem och hur brottsutvecklingen ser ut.
Villaägarna uppmanar därför regeringen att se till att BRÅ börjar redovisa statistisk över bostadsrånen. Då behövs det en särskild brottskod för bostadsrånen.
