På senare tid har det skett nya sprängningar och skjutningar så gott som dagligen. Det är en minst sagt dyster utveckling.
Våldet riktas mot andra gängmedlemmar, mot deras anhöriga och mot människor som inte har ett dugg med saken att göra. Som bara råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Och där fel plats vid fel tillfälle till och med kan vara att ligga i sin säng och sova. Eller gå ut genom dörren för att åka till jobbet.
Förövarna är unga. De har mobilen fickan. Det räcker med några snabba knapptryckningar för att de ska hitta hem till nästa brottsoffer. För i Sverige finns våra personuppgifter helt öppet på söktjänster som Ratsit och Mrkoll. Det är tyvärr unikt.
Söktjänster gör det enkelt att vara kriminell i Sverige
På söktjänsternas sajter ligger adressuppgifter till oss alla, det syns hur många som bor i hushållet och hur gamla de är, om de har bil och vad den är värd och så vidare. När man googlar kan man dessutom se hur det ser ut på platsen. Det är ett perfekt hjälpmedel för den som planerar brott.
Villaägarna har gång på gång varnat för att de här söktjänsterna är rena guldgruvan för kriminella. Här kan en rånare eller en inbrottstjuv lätt leta reda på en lämplig äldre husägare som bor ensam och lite avskilt och utsätta honom eller henne för inbrott eller rån. Så gick det till när en stöldliga satt på Landvetters långtidsparkering och spanade på bilarnas registreringsskyltar och sedan bröt sig in hos husägarna som var på semester.
Vi har också varnat för att gängkriminella kan hitta hem till offentligt anställda och hota dem, att utländska säkerhetstjänster kan ta reda på var nyckelpersoner i vårt samhälle bor och att al-Qaida, med den nya hotnivån i Sverige, kan kartlägga svenska medborgare.
Ett förödande kryphål i grundlagen
Men nu handlar det om mord. Och utvecklingen i fel riktning har gått väldigt fort.
De regler som tillåter söktjänsterna att publicera våra personuppgifter på sina sajter infördes genom en grundlagsändring för tjugo år sedan. Då anpassades yttrandefrihetsgrundlagen till en ny tid när internet var relativt nytt. Men konstitutionsutskottet (KU) som bereder grundlagsändringar innan riksdagen fattar beslut var framsynt och varnade redan då för att grundlagsändringen skulle kunna leda till rena personuppgifter på nätet. Så har det blivit med råge.
Sedan dess har riksdagens politiker tagit steg i rätt riktning. Söktjänsterna får inte längre lägga ut uppgifter om var vi står politiskt, vilken religion vi tillhör eller sexuell läggning. Och riksdagen har försökt stoppa söktjänsterna från att lägga ut brottmålsdomar för att värna den personliga integriteten för tidigare brottsdömda, men partierna har ännu inte lyckats enas om hur det ska gå till. Och efter påskupploppen tillsattes en utredning med uppdrag att skydda offentliganställdas personuppgifter. Den utredningen har fått skärpta direktiv och rör sig framåt.
Politiker måste skydda oss vanliga människor
Men än så länge har politikerna inte tagit något initiativ för att skydda oss vanliga människor. Det är en milsvid skillnad mellan skyddet för den personliga integriteten på nätet och i den verkliga världen. För grundlagen står över vanliga lagar och innebär att söktjänsterna inte behöver följa GDPR.
Medborgarnas trygghet är en av statens huvuduppgifter. Regeringen har gått till val på att ta krafttag mot brottsligheten. Läget är akut och som justitieminister är Gunnar Strömmer ytterst ansvarig.
Villaägarna kräver att regeringen täpper till kryphålet i grundlagen och vrider verktyget ur händerna på de kriminella.
