Lagbok på båt

Täpp till grundlagens kryphål för söktjänster

I Sverige kan söktjänster som hitta.se, Ratsit och Mrkoll publicera stora mängder personuppgifter på sina sajter med stöd av grundlagen. KU varnade från start för att grundlagsskyddet skulle kunna bli ett kryphål för rena personregister på nätet. Så har det också blivit. Söktjänsterna kan användas av kriminella för att hitta lämpliga offer och utgör en säkerhetspolitisk risk. Läget är allvarligt och lagen måste ändras.

GDPR gäller inte söktjänsterna

Vi har ett starkt skydd för den personliga integriteten genom GDPR, men inte på nätet. Det grundlagsskydd som tillåter söktjänster att masspublicera enskildas personuppgifter på nätet är unikt för Sverige.

Databaserna utgör rena personregister

Grundlagens regler om frivilliga utgivningsbevis infördes 2003 för att anpassa lagstiftningen till en ny medial verklighet. Men KU varnade från start: ”Grundlagsskyddet kan i värsta fall komma att omfatta databaser som utgör rena personregister.” Med facit i hand kan vi konstatera att det är exakt där vi är idag.

Nu har det gått drygt 20 år sedan grundlagsskyddet infördes. Tyvärr har söktjänsternas databaser blivit en guldgruva för dem som vill missbruka den svenska öppenheten.

Vi måste se över grundlagarna och stärka skyddet för den personliga integriteten på nätet. Ett minimikrav är att rätten att bli glömd ska gälla och att man direkt ska få veta om någon betalar för att få veta ännu mer om en, till exempel vad man tjänar.

Det är helt enkelt hög tid att ändra lagstiftningen och täppa till kryphålet för rena personregister på nätet.

Dina personuppgifter ligger fullt synliga

På söktjänsterna kan man hitta husägarens adress och telefon, uppgifter om bostaden och vad den är värd, kartuppgifter, husägarens personnummer och ålder, hushållets storlek, inkomstuppgifter i området, om det finns hund, om husägaren har bil och vad den är värd. Den som betalar några 20-lappar kan ta reda på vad husägaren tjänar, helt anonymt.

Utnyttjas av kriminella

Kriminella kan använda söktjänsterna som verktyg för att kartlägga sina offer. En inbrottstjuv eller en rånare kan lätt hitta en äldre person som bor ensam och bryta sig in och råna husägaren.

Söktjänsterna kan också användas för att ta reda på var poliser, åklagare, kronofogdar, politiker och social¬sekreterare bor, för att ta några exempel.

Främjar gängen och tystnadskulturen

Vi har stora problem med gängkriminalitet. Genom att det är så lätt att ta reda på var folk bor hjälper grundlagen gängkriminella att skrämma offentligt anställda och främja den tystnadskultur som redan finns på sina håll, vilket ju är raka motsatsen till det grundlagarna vill skydda; yttrandefriheten.

Underminerar vår säkerhet

Vi befinner oss i ett nytt säkerhetspolitiskt läge där söktjänsterna gör det lätt för diktaturer som Ryssland och Kina att kartlägga oss; ministrar, myndighetschefer, kommunstyrelseordförande, försvarsanställda, läkare, sjuksköterskor, lärare, journalister och ingenjörer. Efter Rysslands invasion av Ukraina borde varningsklockorna ringa.

Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund

Därför står utgivningsbevis över grundlagsskyddet

2003 anpassades yttrandefrihetsgrundlagen till den tekniska och mediala utvecklingen. Det handlade om det enorma genomslag som internet hade fått. Webbsändningar, pushteknik och print on demand fick då grundlagsskydd.

Samtidigt infördes regler om frivilliga utgivningsbevis för att anpassa lagstiftningen till den mediala verkligheten. Det är med stöd av reglerna om frivilliga utgivningsbevis som söktjänsterna bedriver sin verksamhet idag, men det var inte det som var syftet när reglerna infördes. Istället handlade det om att anpassa grundlagsskyddet till den mediala verkligheten som den såg ut då.

I propositionen konstaterade regeringen 2001 att grundlagarnas skydd för massmedier inte motsvarade dåtidens massmedieanvändning. Traditionella massmedieföretag hade grundlagsskydd för sin databasanvändning, medan enskilda och andra medieföretag som ägnade sig åt nyhetsförmedling, opinionsbildning och kommunikation saknade skydd av grundlagarna. Regeringen gjorde bedömningen att trenden gick mot fler sådana aktörer.

Trots att syftet främst var att anpassa grundlagsskyddet till en ny medial verklighet ställde regeringen inte upp några kvalitativa kriterier för att få utgivningsbevis. Vem som helst som uppfyller de formella kraven för utgivningsbevis skulle kunna få grundlagsskydd för sin verksamhet, givet att den är upplagd som förutsätts i databasregeln.

Men KU insåg direkt vilka konsekvenser som skulle kunna uppstå och varnade för att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna skydda rena personregister. Med facit i hand kan vi konstatera att det är exakt där vi hamnade. Nu krävs lagändring.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.

Funderar du över något?

Som medlem i Villaägarna får du bland annat fri tillgång till Sveriges mest kompletta expertrådgivning.